Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egentliga Sveriges tidigaste bygd och äldsta hemmet för
vår odling, den hedna så väl som den kristna. Då
Vestgötalagen talar om alla Götars ting, äng, mark o. 8. v. [1],
hänvisar detta på en tid, då Vestergötland utgjorde den
verkliga medelpunkten för de ännu icke delade Götarne,
och samma uppfattning möter oss hos Adam af Bremen
och delvis ännu hos Sturlasson [2]31 Både i vest- och
östgötalagarne förekomma för öfrigt flera uttryck, som tyda
på en gammal gemensamhet liksom på namnets tidigare
utsträckning öfver det område, som Götarne i en senare tid
innehade [3].
Vestra Götland (Vestragötland, Vestgotia) under den
historiska tiden var begränsadt af Tiveden och Vettern å ena
samt af »Elfven» (Götaelf) å andra sidan. I nordvest och
söder lågo stora skogsbygder som gräns. Det innefattade
under 1300-talet följande smärre områden [4]: Kindahærad
(1279), Alshærad (1270), Skanungshærad (1326), Vallahærad
(1275), Gudhemshærad (1326), Vilskahærad (1361),
Laskahærad (1279), Barknahærad (1316), Vistahærad (1325),
Asuhærad (1316) och Qvalin (1291) omfatta den stora slätten
mellan Vänern, Billingen och södra höglandet; Vadsbo
(1278) [5],33 Kakind (1225), Vartoptir (1225) och Frökind
bygderna öster härom intill Vättern. Vinahærad, Flodnahærad,
Biærkahærad (1262), Alir (1262), Kalandshærad (1257),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>