15 (Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egentliga Sveriges tidigaste bygd och äldsta hemmet för
vår odling, den hedna så väl som den kristna. Då
Vestgötalagen talar om alla Götars ting, äng, mark o. 8. v. [1],
hänvisar detta på en tid, då Vestergötland utgjorde den
verkliga medelpunkten för de ännu icke delade Götarne,
och samma uppfattning möter oss hos Adam af Bremen
och delvis ännu hos Sturlasson [2]31 Både i vest- och
östgötalagarne förekomma för öfrigt flera uttryck, som tyda
på en gammal gemensamhet liksom på namnets tidigare
utsträckning öfver det område, som Götarne i en senare tid
innehade [3].

Vestra Götland (Vestragötland, Vestgotia) under den
historiska tiden var begränsadt af Tiveden och Vettern å ena
samt af »Elfven» (Götaelf) å andra sidan. I nordvest och
söder lågo stora skogsbygder som gräns. Det innefattade
under 1300-talet följande smärre områden [4]: Kindahærad
(1279), Alshærad (1270), Skanungshærad (1326), Vallahærad
(1275), Gudhemshærad (1326), Vilskahærad (1361),
Laskahærad (1279), Barknahærad (1316), Vistahærad (1325),
Asuhærad (1316) och Qvalin (1291) omfatta den stora slätten
mellan Vänern, Billingen och södra höglandet; Vadsbo
(1278) [5],33 Kakind (1225), Vartoptir (1225) och Frökind
bygderna öster härom intill Vättern. Vinahærad, Flodnahærad,
Biærkahærad (1262), Alir (1262), Kalandshærad (1257),

[1] 29 Vestl. I. Retlb. 1: pr., 3: 2; sværia allum Götom, aldra Göta þing;
Tjb. 5: 2: til þings föra firi alla Göta; Mdr. l4 3: aldra Göta mark;
Myln. 3: aldra Göta æng.
[2] 30 Adam talar flera gånger om Götarnes hufvudstad Skara, ehuru han
nämner fördelningen i öst- och vestgötar. Hos Sturlasson (Ol. hel. saga,
kap. 96) uppträder lagman Emund såsom representant för alla Götar.
[3] Vestgl. II, Tjb. 45: annar i varn lande ok annar hinvegh Kiæglu
seller hinvegh Kolmarþ æller Noreghe æller i Danmark; I, Mdr. 5: pr.:
Dræper maþer svænskan man æller smalænskan innan konungsrikis, mæn
cig væstgotskan etc. östgl., Ræfatb. 3: 2: Nu æn þæt ær i Götlandi .. .,
nu i Smalandum. — Skaren vid Östergötlands kust kallades Götaskären
(Rimkrön., Sturlasson, R. pergbr. 525); ösytgötalagmannen tituleras
stundom Gotorum legifer (Sv. dipl. 305, 896).
[4] 32 De förekomma uppräknade i två bihang till den äldre
Vestgötalagen (styckena om tinglott och om Vestergötlands kyrkor). Siffrorna
efter namnen häröfvan angifva, vid hvilken tid de nämnas i andra urkunder.
[5] Sturlasson nämner Vatnsbu, Ol. hel. saga, kap. 191

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:52 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/trterrit/0017.html

		Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige / 15 (1875) Author: Rudolf Tengberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|