Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spår härtill. Deras förhållande till hvarandra är ej heller
rätt klart [1]. Vi träffa emellertid båda namnen utom Sverige.
Hundaret förekommer mer eller mindre tydligt hos de flesta
sydgermanska folk [2]; häradsindelning finnes i hela
Danmark och i södra Norge. Hos oss är hundaret egendomligt
för Svearne, häradet för Götarne.
Själfva namnet härad är dock icke inskränkt till
Götarnes område. Det förekommer flerestädes på 1300-talet
i Mälartrakten. I Uppland nämnas sålunda Vidbohærad,
Laggahærad, Sæbohærad, Bingbohærad, Lohærad,
Skobohærad, Fundbohærad, Unungahærad, Ebohærad; i
Vestmanland Litlahærad; i Södermanland Vagnhærad, Livahærad,
Sætirbohærad, Torpahærad, Tumbohærad, men de äro endast
sockennamn eller utmärka, såsom Askarna hærad i Upland,
en mindre bygd [3]. Närmast jämförligt härmed är
förhållandet i Värmland, der härad står på gränsen emellan att
beteckna socken och verkligt härad i götisk mening: än
socken (Ylmehærad; jfr Amnehærad på gränsen), än härad
(Jursehærad, Næshærad, Elvahærad), än bådadera
(Grumshærad, Frykshærad, Ekeshærad, Væshærad). I alla dessa
fall står det nära den betydelse af »bygd», som ordet har i
fornnorskan. I öfriga delar af Götaland träffas ordet
härad, för så vidt vi kunnat finna, ej i något ortnamn i annan
betydelse än såsom jämförligt med hundare.
Hundare- eller häradsindelningen företer åtskilliga
egendomligheter, som förtjäna att närmare skärskådas. Vi finna
densamma visserligen allmänt förekommande öfver hela
Sverige från danska gränsen upp till skogen Emord i norr,
men den är tydligen af olika ålder och tyckes vara mera
ursprunglig i vissa trakter, från hvilka den sedan spridt sig.
Hundaresnamnet hade sitt egentliga hem på norra
stranden af Mälaren. Vi hafva här ofvan (sid. 10) påpekat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
