Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gent emot folket i hvarje särskildt land; dessa bekräftas
vanligen af principes terræ, d. v. s. de främste männen i
det land, för hvilket de gälla. Han skiljer mellan sin egen
arfjord och kronans gods; öfver den förra kan han fritt
förfoga efter lag, de senare kan han ej afyttra. Den gamla
skyldigheten till folket att »lag styrka och frid hålla» måste
han iakttaga. Han ägde att kallas till skiljedomare af
stridande parter, hvilken rätts utöfvande han äfven kunde
öfverlemna åt en annan. Men han fick härvid icke bryta
»rätt lag, som är tald och tagen i hvarje land»; det var
betydelsen af hans konungaed inför landets allmoge.
Det var icke heller kyrkans prelater, som ensamt
omgåfvo konungens person. Från Karl Sverkerssons tid visar
sig vid hans sida en jarl (dux, comes), och det vill synas,
som om han tidigt ägt en bestämd omgifning af verldsliga
stormän. Den aristokrati, som i synnerhet från Johan
Sverkerssons tid visar sig mera tydligt, hade sin medelpunkt i
en mäktig slägt, Folkungarne. Sedan jarladömet under,
mer än ett halft århundrade varit fästad vid densamma och
stormännen i öfrigt styrt riket under de siste konungarne
af Sverkers och Eriks ätter, stego Folkungarne ändtligen
1250 själfve på den lediga tronen [1].
Birger Magnusson, jarlen med kunglig makt och kungliga
herskargåfvor, är vår medeltids förste verklige regent.
Med våld och med lag sökte han samtidigt kväsa både
stormännens och folkets själfsvåld. Magnus Ladulås bygde
vidare på den grund, fadren lagt, men bragte Sveriges
samhällsskick i närmare anslutning till det öfriga Europas. Den
kungliga högheten är hos honom ej ett tomt ord, utan
visar sig som ordnande kraft. Såsom domare i högmålsbrott
åberopar han lex Julia majestatis, samlar kring sig rikets
stormän (majores regni) och ger fast form åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
