Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verldsliga, härstammar egentligen från honom. Vid sin kröning
(1276) synes han hafva medgifvit skattefrihet åt alla de gods,
kyrkan då innehade, och vid sin gemåls kröning (1281)
utstrakte han detta frälse till de nya gods, som sedan dess
förvärfvats [1]. Flera kloster erhöllo särskilda frihetsbref af
honom. Detta andliga frälse var visserligen fortfarande
mycket obestämdt och led af vissa inskränkningar, men de
kyrkliga anspråken hade alltid ett stöd i konung Magni
medgifvanden, som voro af vida större betydelse än de förre
regenternas [2]. Men om han endast utvidgade det andliga
frälset, så skapade han från grunden det verldsliga. Det
förra hade framkallats af en religiös känsla, det senare
uppstod genom ett verkligt samhällsbehof. Det gamla
ledingsväsendet, närmast lämpadt för sjökrig, öfverensstämde ej
med nyare tiders kraf, då krigen fördes med rytteri, som
erfordrade större omkostnader vid utrustningen. I Norge
och Danmark hade konungarne förskaffat sig tillgång till
rytteri genom att lemna en mer eller mindre utsträkt
skattefrihet åt dem, som åtogo sig att på egen bekostnad
göra krigstjänst till häst [3]. Föredömet följdes af kon.
Magnus, som genom den s. k. Alsnöstadgan o. 1280 [4])
stadgade: först att konungens egna och hans broder Bengts
män och alla deras brytar och landboar samt alla de, som
voro å deras gods, skulle jämte biskoparnes svenner vara
fria från skatt till kronan, samt till sist att »alle de män,
som tjäna med häst, skola hafva samma frälse, hvem helst
som de tjäna». Det nya frälset var i hög grad vidsträkt;
det tillkom icke blott konungens utan äfven enskildes
tjänare, och ingen gräns var satt för detsamma. Magnus
synes räknat på att härigenom erhålla en rik tillgång på
rytteri till sin tjänst, men måste sedermera själf utfärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
