Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Götaland omfattade Vestergötlands lagsaga det område,
som vi förut (i 2:dra kap.) betecknat såsom hörande till
Vestergötland med Dal. Lagmannes jurisdiktion sträkte
sig »mellan Elfven (Götaelf) och Tiveden» (Vgl. II, Giftb.
12, Fornb. 48), och för gränserna i söder och nordvest
finnas detaljerade uppgifter från 1200-talet [1]. — Värmland
framträder såsom särskild lagsaga åtminstone från slutet af
1100-talet med utsträckning »mellan Amn (Gullspångselfven)
och Edaskog» [2]. — Östergötlands lagsaga bestod utom
själfva Östergötland af »smålanden» Tveta, Vist, Vidbo,
Ydre, Kind, Tjust, Sigvide, Asboland, Norrabygd, Anbyrd
och Möre. Emellan dessa land och Östergötland rådde
dock en viss skilnad i rättsligt afseende [3]. — Värend har
sannolikt i äldsta tider utgjort ett eget rättssamhälle, till
hvilket sedermera Njudung och Finveden slutit sig. Under
senare hälften af 1100-talet äro dessa tre land emellertid
redan förenade under en lagman; lagsagan, som i början
kallas Värends, förekommer i Upplandslagen för första
gången under namnet Tihärads lagsaga, ett kollektivnamn för
Värends 5, Finvedens 3 och Njudungs 2 härad, hvilket
namn från 1319 blifver det allmänt gällande [4]. — Öland
[1] 10) Vestgi., I, Tingl., Vestgl. kyrkor; IV: 10; 20: 4. Nielsen, Kong
Valdemar den andens Jordebog, sid. 148. Lignell, Grefskapet Dal, I, s. 12. —
Moharad (nu räknadt till Småland) och Nordmark (nu till Värmland) hörde
ännu på Gustaf I:s tid till Vestgöta lagsaga. Styffe, Unionstiden, sid.
100, 106.
[2] 1l) Sverres saga omtalar o. 1178 en lagman Folkvid i Värmland; på
Birger Brosas tid (Sv. dipl. 824) nämnes en »legis lator A. in Vermelandia».
[3] 12) östgl., Ræfstb. 3: 2; Bygdb. 39: 1. Vid ett köp af gods i Anbyrd
åberopas jura legalia Smalandorum. Sv. dipl. 4245. En underlagman i
Östergötland säges 1399 hafva lagmansdom i Småland, då han håller ting
å Visingsö. Riksark. pbref 3019.
[4] 13) Étt bref af kon. Knut Eriksson (odat.) är stäldt till »Nicolao
legifero et omnibus habitantibus Finnethiam, Verendhiam, Niwdhungiam. Sv.
dipl. 71; jäinf. 89, 102. En lagman Karl kaliar sig i ett bref 1266 legifer
decem provinciarum, i ett annat (odat.) legifer Verendie. Sv. dipl. 522,
899. Under åren 1280—-1316 heter det alltid lagman i Värend (ex. Sv.
dipl. 706, 742, 905, 1083, 1161, 1260, 1278, 1307, 1431, 1448, 2013; och
legiferatus Verendie år 1299, dipl. 1287), från år 1319 regelbundet lagman
i Tihärad (ex. Sv. dipl. 2199, 2655, 3275, 3277, 3669, 4148; R. pbref 30, 70,
111, 172, 257 o. b. v.), och lagen kallas samtidigt Tihäradslag (Sv. dipl. 3365,
3512, 3783). Undantag från denna regelbundenhet i benämningarna
förekomma mycket sällan, t. ex. legifer Smaland (Sv. dipl. 2653), legisterium
smalenzt (Sv. d.3484), legifer Verendie 1350 (br. i riksark.). I additam,
till Södermannalagen talar om »Virda lagmaþer ok Smalænninga med
ha-num». Styffe, Unionstiden, sid. 145. not. 3, 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:52 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/trterrit/0048.html
