Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhörde Skarabiskopen. Denna lag är nu förlorad, men en
handskrift af densamma lärer ännu på 1630-talet funnits
kvar i enskild persons ägo [1]. Han åberopas några gånger
under 1300-talets förra hälft, stundom i uttryck, som
hän-tyda på, att han varit beslägtad med Vestgötalagen [2].
Östergötland, de lagförfarne folkungarnes hembygd, har
kanske redan vid medlet af 1200-talet ägt en skrifven lag.
Från 1260 talas här flera gånger om lagar, och 1279
nämnas i ett bref särskildt leges Osgotiæ i motsats mot
sedvänjan i Södermanland [3]. Den nu befintliga Östgötalagen
talar flerestädes om ändringar, hvilka ägt rum i densamma [4],
och själfva den egendomliga, i sitt slag fulländade form,
som denna lag äger i jämförelse med den fragmentariska
vestgötalagen, visar att förarbeten funnits. Den finnes nu
kvar i en fullständig handskrift från medlet af 1300-talet,
hvarjämte man äger fragmenter af 4 andra, i det närmaste
samtidiga med denna. Formen är dock äldre.
Alsnöstadgans bestämmelser äro här införda i själfva lagbokens text
samt omsorgsfullt utarbetade till en särskild balk (Eþzsöre).
En lagförändring, hvilken enligt en gammal kronologisk
anteckning ägde rum år 1286, är införd i lagen [5].
Konung Magnus åberopas såsom lagstiftare äfven i annat än
edsöret (Vaþ. 35), men ej hans son Birger. 1303 åberopas
»lagbokens» innehåll [6], och dermed menades väl den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
