- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
70

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det är från 1320-talet, som dessa stadsrätter nämnas mera
själfständigt. I Skäninge åberopas 1324 leges civiles, 1335
i Uppsala jus civitatis, 1336 i Stockholm leges ac jus civile,
1347 i Linköping jura et statuta ibidem antiquitus inolita [1].

Då dessa stadsrätter hvar på sitt håll utbildat sig på
grundvalen af lagen i det »land», inom hvars område staden
låg, var det naturligt, att de skulle med afseende på sitt
innehåll i någon mon afvika från hvarandra. Ett par
sådana stadslagar äga vi kvar. I en handskrift af yngre
Vestgötalagen finnes tillfogad en s. k. Biærköæ rætter. Denna
har tydligen varit författad för Stockholm, der man äfven
1337 åberopar »jus, vulgariter dictum Byrkeræt». Den har
sedermera begagnats af flere städer. Jönköpings borgare
erhöllo 1349 tillåtelse att bruka samma »statuta ac jura,
dicta byærkerætt», som Stockholm. Den ofvarfnämnda
handskriften är i sin nu befintliga form ämnad att användas i
Lödöse. I den förut omnämnda cod. A af
Södermannalagen finnes derjämte ett fragment af samma stadsrätt,
hvilken sannolikt varit gällande för någon eller några af
Södermanlands städer. Antagligen är den författad i början
af 1300-talet, men i handskrift torde den vara något yngre
(den sörmländska före 1325, den vestgötska efter 1345) [2].
— En annan, mera själfständig stadsrätt är känd för
Söderköping. Någon handskrift af densamma finnes nu ej kvar,
endast några af den bekante Bure i början af 1600-talet ur
en sådan gjorda excerpter, af hvilka man kan sluta, att
densamma varit grundad på Östgötalagen [3].


[1] 44) Sv. dipl. 2489, 3126, 3220, 4211.
[2] 45) Schlyter, Företal till Bjärköarätten, sid. xxxii o. f. Sv. dipl. 3315.
Handl. rör. Skand. historia, XXII, sid. 372. — Namnet byrkerätt
begagnades ännu på 1500-talet. Olai Petri krönika, sid. 42.

[3] 46) Dessa excerpter äro på ett synnerligen sinnrikt sätt ordnade af
Klemming i hans uppsats om Söderköpingsrätten, Vitterhetsakad. handhr,
Ny följd, V, sid. 261 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trterrit/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free