- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
73

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»efter 1349 och troligen före 1357», således något efter den
allmänna landslagen [1]. Densamma finnes kvar i 6
handskrifter från 1300-talet; den äldsta af dessa är troligen
skrifven ej långt efter 1357 och har varit begagnad af
Stockholms stad.

De allmänna stadgar, som alt ifrån Birger jarls tid
utfärdades af konungarne, voro behandlade och antagna på
råds- eller herremöten, innan de antogos i landsorterna och
der förr eller senare fingo egenskapen af »landslag». Det
finnes t. o. m. exempel på, att ändringar i en enskild lag
heslutits på herremöten utom lagsagans område [2].
Konungen ägde, som det synes, en obestridlig rätt att först
åtminstone erhålla kännedom om ändringar i lagarne. Så
hade skett före stadfästelsen af Upplands- och
Södermannalagarne. Det är på grund häraf troligt, att den nya lands-
och den nya stadslagen blifvit föredragna inför konungen
på några allmänna möten. Härom är dock ingenting bekant.

Å andra sidan gälde den grundsatsen, att en ny lag
skulle antagas af folket i det område, der han var afsedd
att gälla. Den uttalas just af den nya landslagen, Konb.
5: 7, i följande ordalag: »Konungen skall hålla, styrka och
försvara alla Sveriges gamla lagar, som allmogen med
godvilja och samtycke antagit o. s. v., och inga lagar skola
gifvas allmogen utan dess ja och godvilja». I
stadfästelsebrefven å Upplands- och Södermannalagarne nämnes, att
dessa lagar blifvit pålysta, den förra »å ting», den senare
»å många landsting», och sedan alla »med enighet och utan
motsägelse» antagit dem, begärdes konungens stadfästelse.
Det är otvifvelaktigt, att så varit fallet äfven med de nya
lagarne, landslagen i lagsagorna och stadslagen i städerna.
Några direkta uppgifter om ett sådant antagande finnes dock
icke. Man kan endast uppgifva en och annan tidpunkt,
inom hvilken dessa lagar synas vara antagna i vissa
landsorter.


[1] 49) Odhner, Bidrag till svenska städernas och borgareståndets historia,
sid. 23. Schlyter, Företal till Stadslagen, sid. LVII o. f.

[2] 50) Ändringarna i fråga om ormynd i Östgötalagen och om järnbörd i
Helsingelagen beslötos på två möten i Stockholm 1286 och 1320.
Ängsökronologien, sid. 6; Helsl., Ærfdb. 16: pr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:45:52 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trterrit/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free