Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfrigt kan jämföras med ett liknande i 1353 års förut nämnda
östgötabref, »forma legum antiquarum et novarum».
Den gamla själfständighetskänslan uttalar sig allestädes
fortfarande både i landen och städerna. Om också en ny
lag blifvit helt och hållet eller delvis antagen, så gälde den
såsom det egna områdets »landslag» eller »stadslag»[1].
Ännu vid medlet af 1300-talet hade ej begreppet Sveriges
rike hunnit blifva på långt när klart för alla. Det var väl
för att inskärpa detta, som den nya landslagen inleddes med
en öfversigt af den geografiska indelningen i »ett
konungsrike, som heter Sverike». Det var först mot slutet af
århundradet, då utländsk våld och orätt hotade att tränga in,
som insigten om den nationella gemensamheten vaknade till
lif. Man börjar nu oftare tala om »rikets rätt» och
»Sveriges lag»[2], uttryck som tyda på en mera allmänt erkänd
riksenhet.
——————————
Gotland jämte Visby stod liksom i alt annat äfven i det,
som angick lagstiftningen, skild från det öfriga Sverige.
Gotland har en lag, Gutalagen, hvilken finnes kvar i en
handskrift på gotländskt mål från medlet af 1300-talet. Från
ännu äldre handskrifter härstamma en yngre från 1587, en
tysk öfversättning från 1401 samt en dansk från medlet af
1500-talet. Schlyter anser lagen i sitt nuvarande skick
härstamma från slutet af 1200-talet; dock synas äldre
uppteckningar hafva funnits. Visby har en stadslag på tyska,
författad på Magnus Erikssons tid och på denne konungs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
