Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- ”Ännu en.” Några ord vid fru Sara Hallbloms stoft.
- Till Trons Segrars prenumeranter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Ännu en."
Några ord vid fru Sara Hallbloms stoft.
Örebro den 4:de jan. 1898.
Ännu en har hem fått ila
Ifrån stormig jordanstrand
Till en evig sabbatshvila
I de kristnas fosterland,
Ännu en gått hem att se
Jesu kära anlete.
Dit du längtat sista åren,
Dit du såg med hoppfull blick,
Dit du följde herdespåren
Troget, för hvar dag som gick.
Och för dig var upp enbär dt
Att du skulle hemtas snart!
Voro molnen än så svarta,
Alltid såg du något ljus.
Glad och verksam som en Martha
Skötte du ditt hem och hus,
Men i hjertats djup och håg
Dock "Mariásinnet" låg.
Hvad du var för oss i tiden
Kan i ord ej tolkas här.
Mången kämpe än i striden
Dig i tacksamt minne bär,
Ty din bön, din handling god
Stärkte ofta här vårt mod!
Nu har döden fått befria
Dessa tu vi höllo kär’.
Martha nu sökt upp Maria
I den "öfre" salen der.
Och bland helgon utan tal
Ned de blicka på "vår" sal!
Ack hvem minnes ej mor Klara[1]
Tätt bredvid vår talarstol!
Fast hon hörde hälften bara,
Sken hon ändock som en sol,
Och vid hennes kärleksblick
Talarn nya tankar fick.
Tomt det blir att sakna båda
(Kedjan brister länk för länk),
Tomt att icke mer Er skåda
På vår sal i eder bänk,
Der Er bön så mången gång
Gåfvo vingar åt min sång.
Nu hon lyser mer vår Klara
I sin nya bröllopsskrud
Och mer sköna, kära Sara,
Klinga dina sångers ljud.
Snart, ja snart skall också jag
Sjunga der en härlig dag!
Tack och lof! så var ju tonen
Som ifrån din dödsbädd ljöd.
Ty du såg dig stå vid tronen,
Redan innan du var död —
Så ett sista: "tack och lof!"
Och du nöjd på vingen sof.
O hvad jubel vid ett läger,
Som så trosvisst var som ditt!
Den, som ren i tron här eger
Himmelriket såsom sitt,
Den kan slumra in så tyst,
Som det barn, som mor har kysst!
O hur ljuft att s å få drömma
Att man redan hemma är,
Under det att man får tömma
Bittra smärtekalken här
Och från nattsvart Golgata
Ropa blott: Halleluja!
Lycklig du som så fick träda,
Triumferande ditin
Och att Kristus dig fick kläda
Uti segerskruden sin!
Slumre nu ditt stoft i ro
I den lugna grafvens bo.
Dina vänner, dina fränder
Här i vinterkvällen skön
Knäppa samman sina händer,
Bedja samfäldt samma bön:
"Herre, låt du mig också
Samma "rika ingång få!"
Eric.
Till Trons Segrars prenumeranter!
Som det är mig omöjligt att särskildt tillskrifva hvar och
en, af hvilken jag fått mottaga kärleksfulla och uppmuntrande
bref, vill jag på detta sätt tacka alla dessa vänner. Ett hjert-
[1] Mor Klara P. afled förra året i samma månad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ts/1898/0070.html
