Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Tidaholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 183 —
vinter och sommar äro alldeles nödvändiga. Vintern kunna vi likna
våra pröfningar vid. Besvärliga äro de, och understundom klaga
vi öfver dem. Men Herren säger: "Inte en sparf faller till marken
eder fader förutan." "På oss äro till och med alla hufvudhåren
räknade." Gud har nordan vinden i sin hand. Och om den kommer
aldrig så stormande, så vet, att den aldrig kommer utan att Gud sänder
den. Och när han uppbådar både nordan- och sunnanvinden, då fordras
det, att vi äro stilla. Nordanvinden förödmjukar, sunnanvinden
vederkvicker. Och slutligen få vi se, huru nödvändiga de båda voro för vår fostran.
Till sist se vi, huru brudgummen kommer och njuter af
frukterna. Är det möjligt? Låt oss pröfva oss inför Gud i dag. Bära
vi sådan frukt, att Herren kan erkänna den? Kanske hafva vi
mycket att bekänna inför honom. Han vill rena oss.
E. Gustafsson afslutade nu dessa dagars välsignelserika möten
med 1 Mos. 7: 1. Jesus säger: Såsom i Noa tid skall det vara vid
hans tillkommelse. Och i 2 Tim. 3: 1—5 se vi en beskrifning på
nutidens folk. Ibland det gudlösa folket då fanns en rättfärdig man,
hvilken steg för steg vandrade med Herren. Han får order att bygga en
ark. Han går ut, samlar arbetare för denna saks utförande. Så talar
han om den kommande floden. De håna honom för hans arbete och
för hans tal. I närvarande tid hånar man heliga ting. Hvad som än
talas, sjunges, göres är det som om det icke gällde något eller någon
fara förelåge. Men snart bryter vreden lös. Jorden blifver öde.
Denna vrede är ej att förblanda med de ogudaktiges slutliga dom. O, nej!
Denna vrede är något, som tillstundan begynnande med ett blodigt
krig. Och sedan den ena straffdomen efter den andra. Ifrån allt detta
skall Jesus frälsa de sina. Han skall frälsa oss ifrån den
tillkommande vreden. Och då han lyftat sin trolofvade till sig, vedergäller han
sina fiender. Men skola Guds folk fröjdas öfver det de funnit i
Jesus. De gå in i sina kamrar och gömma sig ett ögonblick, medan
vreden går förbi.
Skall du vara med, så gå in i arken. Tag de dina med dig!
Försök att få dina barn med dig. Det är bättre än att sörja för en
modern uppfostran. Då vi äro hemtade, skola de, som här hånlett åt
oss, upphöra dermed. De höja då den vansinniges rop: "Berg, fallen
Öfver oss!" Han säger: Det 19:de århundradet skall gå ned i blod.
Politiska tidningar och alla tala derom. Likväl fortlefva de helt säkra
i sina synder och söka sitt goda i verlden.
Var ej så angelägen att arbeta för din utkomst här, utan samla
dig skatter der. Det höfves Guds folk att rena sig fi ån verldens
vanor och göra sig färdiga att möta Jesus. Låt verlden håna! Vi tro
på Jesus, på Gud, på Anden. Och Jesus kommer, vi gå in i arken och
äro räddade. ~ —
Vi fingo derefter bedja för flere bekymrade själar.
Till sist firade vi Jesu döds åminnelse. En dyrbar stund!
Särskildt " glada att fått hafva de kära bröderna Karleson och E. G—n
ibland oss sända vi eder nu en tacksamhetens bxodershelsning.
Välkomna åter, om Jesus dröjer! Valfrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
