Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Småland. - Ur dagboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från Småland.
En röst från muren till de utkorade främlingarna, som bo
förskingrade.
Bland alla de storartade företag*, som utföras på jorden, är intet
att jemföra med det, som Gud företog-, då han beslöt att frälsa verlden.
Och derför lade han grundstenen i Zion, den fasta klippgrunden, stark
nog att uppbära alla, som taga sin till%kt till hoüoni. Der är man
inom det området, hvarom det heter: "Kommen ej vid mina smorda och
gören intet ondt åt mina profeter." Vi kunna då med psalmisten
uf-ropa: "Med min Gud springer jag öfver muren." Vi kunna springa
öfver murar, förskanskningnr och bålverk, som, fienden uppreser i vår
väg, af hvad slag de vara må. Det har redan varit många murar på
vår lefnadsbana, och flera torde komma. Men om vi skola springa öfver
dem eller med stadiga steg stiga öfver dem eller med uthållande
tålamod gå genom dem, går det likväl framåt, uppåt, hemåt! Ty den
Gud, som leder planeterna i deras banor och föder de små sparfvarna
under himmelen, kläder liljorna på marken samt räknar hufvudhåren
på menniskors barn, känner de sina och är känd af dem. Några af
dessa sänder han ut såsom sina budbärare till olika delar af jordens
stora åkerfält; de hafva ej rådfrågat sig med kött och blod, utan äro
villiga att gå från hus till hus och att vara främlingar vid hvarje dörr.
Dj tänka mera på att kunna behaga sin Herre och mästare än att
kunna tala väl. De gråta hällre meu syndare i bänkarne än hålla
vackra föredrag.
På det andliga området har år 1898 varit ett nåderikt Herrens år. I
januari månad började vi vår verksamhet vid Sandsjö station, och efter
en tids arbete började fältet hvitna till skörd, och en genomgripande
väckelse utbröt, som äfven spred sig nästan genom hela socknen.
Skaror af små och stora, unga och gamla ha sökt skydd vid korsets fot.
Vi gingo ut och in ibland dem omkring två månader. En dyrbar tid,
som skall fortlefva i salig hågkomst!
Sedan började vi arbeta vid Säfsjö stora stationssamhälle, hvilket varit
en ganska hård plats; men efter en tids förlopp började äfven der blåsa
friska vindar, och syndens isskorpa smälte i månget torfruset hjerta och
icke så få lemnade sig åt Gud.
Föräldrar och barn hafva följts åt, och ifrån både rika och fattiga
hem uppstämmas fröjderop om frälsning*.
De sista veckorna ha vi besökt Forserum och Nässjö.
Pä det förstnämnda stället ha många räddats från det eviga
förderfvet.
Må Gud bevara alla sina små
Att de i lifvets vexlingar bestå.
Eder i riket delaktiga
Amanda och Anna Jonsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
