Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Kina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 216 —
nästan genast han fick höra den. En kväll bad han innerligt till Gud
att han skulle hjelpa honom af med opium-begäret. Emedan han hade
endast barn hemma, så kunde han icke vara borta så länge ifrån hemmet.
Efter ett par dagar kom1 han för att säga farväl. Då jag förvånad
frågade, om han då skulle gå hem och röka opium igen, svarade han, att
Gud hade tagit bort hans begär. Han skulle gå hem och tala om den
nya, sanna läran for sina grannar och Önskade, att vi snart skulle
komma och tala till folket om den lefvande Guden. Som det endast var
evangelisten och jag och vi ständigt hade mycket folk, var det svårt
att komma ifrån, så att det dröjde på tiden. Han kom igen tre gånger
med samma önskan, och erbjöd oss sitt hus fritt, om vi ville komma och
öppna en opiumasyl och ett kapell för att undervisa och hjelpa dem.
Huset blef antaget och det önskade kapellet och asylen öppnades,- och
en troende man stannade der för att arbeta. Sjelf besökte jag platsen
en gång i veckan, såvida intet hinder kom i vägen. Rätt många visade
stort intresse för sanningen. — Sedan min kamrat kom igen, fick jag
order att flytta tältpluggarna, för att slå ned dem på denna plats. Här
har jag nu varit omkring ll/2 år och arbetat tillsammans med syskonen
Henriksens. Som dessa syskon till största delen skött om arbetet på
stationen, så har jag häft tillfälle att besöka platser utomkring, der jag
visst icke har saknat uppmuntran. Men som en sak alltid har två sidor,
så äfven med att vara kines för att vinna kineserna — att bo, äta och
sofva i deras obeskrifligt smutsiga, fuktiga hem.
På en plats en half dagsresa härifrån bor en troende man, i
hvilkens hem jag har varit mycket, emedan han är angelägen om att få sina
grannar med på vägen till himmelen. Vi ha icke haft något rum att
samlas uti, endast en liten fyrkantig gårdsplan — om sommaren i hettan
om vintren i kölden. En liten profet-kammare har han haft, fast icke af
bästa slaget. När det regnat, har jag tackat Gud för att jag varit lycklig
nog att ega en stor paraply att spänna upp öfver mig och kläderna, sa
att jag kunnat bevara mig någorlunda torr. I sommar var jag der en
gång under den hetaste tiden, då jag ett par nätter icke kunde få sofva
tillföljd af ett fasligt oväsen i taket. Jag tände ljuset flera gånger för
att se hvad det var. Men som taket bestod af kvistar och lera och der
funnos Eaånga gömställen, så kunde jag ingenting se. På morgonen
kallade jag in mannen för att se den lera som fallit ned, och sade honom,
att jag fruktade att det kunde vara någon orm. Han trodde, att det
ingalunda var omöjligt. Ty ett hus kunde icke stå, om icke var en
orm i det. — Dermed fick jag låta mig nöja. Sin ladugård har han
bakom rummet, och gödseln är upplaggd efter väggen, så att denna är
alldeles våt. Att det icke är helsosamt att bo i sådana rum kan lätt
tänkas. Men han som gifvit helsan, kan ock bevara och uppehålla den.
Nu tycks det ju börja ljusna; Kineserna skola hjelpas åt att bygga ett
kapell på platsen. Äfven har Gud välsignat mina medel, så att "jag kan
sjelf låta bygga en profetkammare. De äro nu 5, som äro döpta der,
och några flera, som vi tro äro frälsta, fast de få vänta litet med dopet.
Det är förunderligt att se, hur Gud har användt den omtalade mannen,
fastän han ej kunde läsa, när han blef frälst. Han har haft en
oskrymtad tro och en innerlig åstundan efter andras frälsning. Han vittnar om
Gud både tidigt och sent. Äfven de, som äro fiender till sanningen, måste
säga att Gud är med honom. Så t. ex. i somras, när de andra kineserna
voro ute och vaktade sina åkrar för tjufvar, var han och förkunnade
evangelium. Likaväl sade de att hans åkrar värö de bästa, emedan
Jesus bevarade dem.
Ingen, som ej har sett hedningarne i deras djupa mörker och
o-kunnighet, kan tänka sig, hvilken glädje det är, att se dem omvända till
den lefvande Guden. Jag tycker understundom jag kommer på skam,
när jag hör och ser deras barnsliga tro och tillit till Gud. För några
dagar sedan, när det skulle köpas tegel till taket på kapellet, så ville mannen,
som skulle sälja det, bestämma ett visst antal tegel obrändt och derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
