Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Norrbotten. - Från Ångermanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 218 —
I början af oktober förlidet år ankommo jag och min kamrat, Erik
Selin, hit tih vårt fält, i djupet af våra hjertan bedjande, att Gud i sin
nåd måtte använda oss till välsignelse för Norrlands befolkning. Och han
har hört våra böner och gjort långt utöfver hvad vi kunde beoja eller
tänka.
Till jul kämpade vi våra strider gemensamt, och Herren var meå
och välsignade oss. Men fältet var stort, och ropen blefvo många:
"Kommen till oss!77 Derför måste vi skiljas åt, ej af kärlekslöshet, utan tör
att bättre kunna fylla behofven. En och annan vecka hafva vi dock
äfven sedan jul verkat tillsammans.
I Öfver-Luleå ha vi verkat nästan hela tiden, och i Boden och
deromkring liggande stora byar har Gud välsignat vittnesbördet till själars
frälsning; och det är ej så få starka syndahjeltar, som fallit gråtande till
korsets Lt.
"En är den som sår, och en annan den som skördar." Detta må
varda sagdt eder till uppmuntran, som före oss hafva under hårda
tider-verkat här. "Den som sår och den som skördar skola tillsammans glädjas."*
Yar önskan och bön är att Gad må få behålla dessa nyomvända,
så att de som mogna hvetekärfvar må föras in i den himmelska ladan.
Nyomvända vän, gör din kallelse och utkorelse fast, så skall du ej,
behöfva falla till någon tid. Se uppåt, Jesus kommer snart!
Men ej blott Öfver-Luleå har denna vinter fått besök af Jesu *,
utan-äfven Neder-Luleå, hvarest evangelisterna Albertina och Lina Nilsson
hafva verkat mycket oph hvarest Gud har gifvit dem riklig frukt i arbetet..
Under sådana tider på fältet, då Gud går fram med sin väckande
Ande, är det saligt att få vara med och göra det lilla man kan, fastän
man ofta känner sig trott och utsliten. Det ofvan anförda bibelstället
har på sednare tiden blifvit så lefvande för mitt hjerta, "Trötte, men dock
förföljande" Dessa stridens män hade vunnit en stor seger. (Se Domb..
7.) Hvarför ej hvila? Det fanns flera fiender att besegra! De kunde
ej hvila, fastän de voro trötte. Och Herren gaf dem seger. Likaså är
det lör oss, Herrens vittnen. Vi känna oss trötte, men så kommer
Herren till oss i vår svaghet och öfverskyggar oss med sin kraft. Och så få
vi erfara löftets uppfyllelse i 2 Kor. 12: 9, ;;att hans kraft fullkomnas v
svaghet." Och då sjunga vi såsom fordom Debora: "Framåt min själ med
kraft.77
Och Herren gifver os? en stor seger på den dagen. Halleluja t
Bröder och systrar ute på stridsfältet! Här äro vi i stridernas
land, och här äro våra hvilostunder ej så långa; men snart skall en evig
hvila inträda för hans trötta kämpaskara. Må yi derför, medan vi hafva
tid, kämpa den goda kampen, så att vi en dag få höra orden: "Väl gjordt!77*
och så få gå in i vår Herres glädje. Saliga dag — kom snart! Kom
snart! Nu till sist en kärlekens och Lidéns helsning till det kära
förbundets styrelse och alla kamrater, både här hemma och i hednaverlden,
samt alla kära vänner i Småland och Skåne, bland hvilka jag haft
glädjen att både in- och utgå, och med hvilka jag fått dela många andeliga
välsignelser. Gud välsigne eder! Ihågkommen mig i edra böner!
Eder i Herren förbundne Viktor Johansson.
Adr.: F. Säfström, Boden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>