Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från vår hemlandsmission. - Från ett evangelistmöte i Vall (Gotland).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från vår hemlandsmission.
Från ett evangelistmöte i Vall (Gotland).
Evangelistmöte hölls i Vall den 4:de och 5:te juni. Vi samlades på
lördagen kl. half 9. Mötet inleddes med sång och bön, hvarefter
undertecknad läste den 98:de ps.
Psalmisten fröjdades, och han kunde ej behålla denna, fröjd endast
för sig sjelf. Han uppmanade sina medmenniskor att sjunga "en ny
sång" till Herrens ära, derför att han gjort "under". Men ej nog dermed.
Han uppmanade äfven hafvet (v. 7) att med sitt brusande lofva Herren.
Men ännu längre går hans uppmaning, i det att han tillägger: "allt hvad
deruti är." Äfven jordkretsen och de, som bo deruppå borde instämma
i kören. Ja, strömmarna uppmanas att klappa i händerna och bergen
att jubla.
Guds barn gå ofta nedtryckta. Sången tystnar på deras läppar;
de glömma att se på Jesas? de göra som Petrus, de se på vågorna, de
höra på stormen. Och så sjunka de ned i missmod. Har du gjort den
erfarenheten? Se ej längre på svårigheterna. Se på Guds ledning med
dig intill denna stund! Se på "hans under;" och detta skall stämma ditt
hjerta, ja hela din varelse till att uppstämma "en ny sång". Han är
vard att prisas. Du, min vän, som intill denna stund sjungit på
verldens visor, vill du ej nu börja att instämma med Guds folk uti den "nya
sången?" Så skall du sedan få vara med och sjunga, då sången skall
ljuda som ett dån af många vatten.
V. Gihlander fortsatte med att läsa ps. 23. David hade sjelf varit
en herde. Han kände af egen erfarenhet en herdes pligter och hans
omsorg om hjorden. Nu hade David blifvit ett får uti den store
öfverherdens hjord. Han kunde säga: "Herren är min herde." O, hvad det
är godt att kunna af hjertat så säga. Då kan man äfven fortsätta: "mig
skall intet fattas." Det hör till herdekallet att leda fåren till "de gröna
ängarna" och låta dem beta der. Herrens ängar äro alltid gröna. Men
inte allenast bete, utan äfven "hvila" behöfva fåren. "Hos Herren är
hvila". Fåren behöfva äfven vatten. "Guds källa har vatten tillfyllest."
Ps. 65: 10. Jesus säger uti Joh. 10: 10: "Jag har kommit, på det de må
hafva lif och öfvernog."
Fåren må bäst, om de äro stilla hos sin herde då faror hota. "I
stillhet och förtröstan skall eder styrka vara." Es. 30: 15.
V. Jonsson läste till slut Es. 40: 28. Det händer att Guds barn
tröttna i loppet. Det är så mycket i denna verld, som är egnadt att
förslöa. Man glömmer bort, att man har en Gud, "som aldrig tröttnar,
icke mattas, och hvars förstånd är outgrundligt." Hör detta, du min vän,
som möjligtvis tröttnat. Herren vill gifva dig ny kraft och nytt mod att
fortsätta vandringen. Han vill gifva "kraft åt den trötte, och stor styrka
åt den maktlöse." De som gå i sin egen kraft blifva trötta, ja, "unge
män snäfva och stappla." "Men de som vänta efter Herren, de få en ny
kraft." Det står ock, att han är en "evig Gud." "Han är den förste, och
han blifver den siste." Allt som vi se skall förgås. Blommorna skola
vissna, löfven falla af. "Allt är fåfänglighet!" Men vår Gud är evig.
Det är stort att hafva en sådan Gud!
Derefter afslutade vi dagens möte med tacksägelse till honom, som
löst oss från våra synder med sitt blod.
Andra dagen.
Vi samlades åter den 5 kl. 10 f. m. Undertecknad öppnade dagens
möte med att läsa den 95:te ps., hvarefter vi hade tacksägelse och
bönemöte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
