- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / 1898 /
309

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Indien. - På resa.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— 309 —

Hvarje sann israelit sträcker sig dock mei ännu större längtan
mot det himmelska Jerusalem. Ty der är vårt rätta hem, från hvilket
vi ej skola bryta upp och säga farväl, så som alltid är fallet här på
jorden. Herrens folk äro endast pilgrimer här, men ej så der. Tanken på
att vi snart skola stá inom portarna i det himmelska Jerusalem och skåda
Jesus iogitver mod, hopp och glädje. Snart mötas vi der. Halleluja!

Som många af de kära vännerna i hemlandet fröjdat miff med bref,
hvilka alltid äro Så dyrbara, ville jag på detta sätt genom T. S., som
finner väg till så många af Herrens utkorade, som bo förspridda här och
der, sända dem en fridens helsning och ett hjertligt tack. Tack för edra
bref! De äro så ^ära. Tack for edra förböner! Det är så skönt få
erfara välsignelsen deraf. Syskon, vi härute behöfva så väl edra förböner,
glommen oss ej, <iå I gån inför Gud. Äfven till dem, som med
lekamliga medel bidragit och sändt till min hjelp, vill jag härmed sända ett
hjertligt tack. Jesus sjelf välsigne eder!

Med afseende på arbetet tår jag säga, att Herren är med och
välsignar skolan; de dagii§Ä husbesöken fortsätta, och många synas
intresserade och lyssna gerna, då vi tala till dem. Min bibelkvinna har
vunnit stort förtroende bland folket och är älskad af många Hon är mig
till stor hjelp och glädje. Hon vittnar så frimodigt och Öfverbevisande,
att mången motståndares kaun blir tillstoppad. Må Jesus i fortsättningett
lä välsigna henne! Mä Jesus sjelf få utföra sitt eget verk i mångar
hjertan! Huru innerligt längta vi ej att få se själar frälsta! Det är dock
trohet à vàr sida Herren söker. Verket skall han i sin tid utföra, om vi
ej tröttna. Jabez’ bön om utvidgade gränser är ock vår hjertebön. De
många, som ovetande hasta mot evigt förderf, ligga tungt pä varå hjertan.
De behöfva höra frälsningens budskap. Herren har gifvit öppna dörrar
här i Bengal; men det är så få arbetare i denna provins, i distriktet K. B.
endast en utiänding och en infödd. Hvem vill gå att förkunna frihet för
de fångna? Broder och syster, om du hör Herrens kallande röst, drag
dig ej undan, svara genast och villigt: uHär är jag, sänd mig".

Skulle någon broder eller syster af Herren kallad varå villig att
gå till Indien, så skrif och underrätta mr J. F. Frederickson, Sup. of S. A*
Mission, Ghoom D. H. Ry., E, India.

Eq hjertlig helsning till alla kamrater i Sverige, .Zulu och Kina.
samt alla Jesu vänner pà hvarje ort trån en liten lem i Jesus.

Lydia Magnuson,

Adr.: Kuch Behar, E. India.

*




På resa.

’’Herren är min afskilda del och inin bägare/ Ps. 16: 5.

Då jag nu åter är lyckligt och väl hemma i det gamla kära
hemlandet igen, så vill jag i korthet skrifva något om min resa. Herren har
bevarat mig i alla faror. Jag lemnade Pao-ning, mL* station, den21 febr.
Det var hjertslitande att säga larväl till de kära kineserna pä platsen;
och det sista ord jag hörde från flodstranden, när jag hade sagt ett
sista farväl, var: "Kom snart tillbaka." Jag reste i sällskap med en ung
engelsk syster. Vi gingo med en liten båt ned till Ch’ong-k’ing. Denna
resa tog 12 dagar. Vi voro i fara att förlora bäten ett par gånger
till-iölje af det grunda vattnet och en dålig styrman. Kaptenen sjelf rökte
opium, så att det var icke att lita pä honom. Emellertid kommo vi
välbergade till Ch’ong-k’ing den 5:te mars. Der hyrde vi ett litet rum på
en saltbåt, hvilken var ganska stor. 17 män rodde i fören hela dagen i
ända, och skriket och väsnet, som de gjorde, var nog att skaka upp alla
våra nerver, särskildt när kaptenen kom upp på taket af båten och
stampade och svor så lång dagen var. Det blef motvind, så att de till och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:02 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1898/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free