Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från det fjerran Östern!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från det fjerran Östern!
Vak upp, du nordanvind, och. kom,.
du sunnanvind! Biåsen på min örtagård^
att dess välluktsångor må spridas vidt
omkring. H. V. 4: 16.
"Edén" (ljuflighet), hvilken adel, ren och älsklig tanke innehåller
icke detta ord, som var namnet på mensklighetens första och
ursprungliga hem! Medan jag var kvar på fosterjorden, huru gerna begaf jag mig ej
efter dagens arbete ut i skogen med en flora, portör och en spade i handen
för att samla några af blommorna, som med sin fägring prydde skogen^
lundar, och huru gerna dröjde jag icke kvar vid träsket i förundran öfver
att Skaparen äfven här strött "För-gät-mig-ej!;; i sina spår, "påminnande
mig om, att på alla mina vägar tänka på Honom!" Under det jag lade
mig ned vid den porlande flodens strand, för att uppfånga en eller annan
vattenväxt, tänkte jag på den floden, som flöt genom Eden och med
sin lugna och friska våg bevattnade dess stränder. Då jag satt mig ned för
att examinera de växter jag samlat, sjöngs en vemodig sång i mitt hjerta
om ett förloradt Eden.
Gud sade: Yårda och bruka denna din vistelseort, öfverträd ej
mitt bud! Dock förverkade Adam sin förtroende-post och öfverträdde
Guds bud. Detta hem, huru ädelt och ljuft det än för dem var, kunda
dock ej nu mera utgöra deras hem, ty sällhet och synd kunde icke och,
kunna icke trifvas tillsamman. Med en förbarmande omsorg tog fadren
hand om de fallna och klädde dem icke allenast till kroppen utan äfven
till själen (enligt min tanke), ty hvad Gud gör, det gör han fullkomligt.
"Öster om Edén:"
detta var nog en mera vexlingsrik skola, der den genomsträfviga och
tvifvelsjuka menniskoanden, som affallit från Guds lydnad, skulle under
lifvets stormar fostras, för att blifva himmelrteets arfvinge och genom
tron på den utlofvade Frälsaren ingå i ett bättre Eden i tidens fullbordan.
Fadersbjertat brast af förbarmande ©ch kunde icke utestänga den
olydige från sin gemenskap. Det är efter Guds sinne att gråta öfver den
olydige och till det sista fälla förbön för det ofruktsamma trädet. Än
finnes hopp! "Låt det stå ännu ett år." Då kött och blod i förtviflan
säger: "Det finns ej hopp, ty han luktar redan lik;" då höres kärlekens
röst bland sorgens och tviflets skuggor: "Om du trodde, skulle du få sa
Guds härlighet"
Östanvinden
förbrände ditt Edén och lemnade intet kvar af den förhoppningsfulla
grödan. Hvarför? Jo derför att du skulle lära att fatta Guds radslut,
njuta full förlossning i hans Sons blod och komma i ett tillstånd, der du
kunde få njuta hvila från alla dina egna verk för att tjena Herren Kristus.
Om detta ännu är fördoldt för dig, så läs Matt. 6: 25-34 med ett par
timmars förberedande bön eller lyssna till blommorna, som pryda
gräsmattan, om du armars förstår deras språk. De säga till dig: Vi dricka
hvarje daggdroppe med tacksamhet och öppna våra kalkar för solens strålar;
och våra drägter få vi direkt af Gud utan ansträngning. Den, som genom
tron skådar Herrens ansikte varder förvandlad till hans bild. Då du så litet
skådar upp i hans ansikte, hur kan du då förundra dig öfver, att du
känner dig arm och tom och bär så litet frukt i ditt lif.
Men frågar du: rasa icke frestelsens stormar inom trons område ?’
Jo till vår nytta göra de så. Medan jag var trädgårdsmästare förundrade
jag mig stundom öfver att Gud låter stormen rasa så om hösten. Men
om stormen ej skakade ned en mängd maskstungna frukter, så skulle e|
de öfriga hinna att utveckla sig. Med hvilken kärlek, makt och omsorg
uppehåller Herren ej sitt verk från palmen till renmossan. Gud förgäter
intet och ingen, vare sig små eller stora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
