Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några iakttagelser från Dalarnes finnskogar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 431 —
medlemmar der samtidigt bada hvarje lördagsafton och sedan
oklädda, äfven om snö täcker marken, springa in i stugan och
sätta sig kring ugnen eller spiseln. Den seden har väl nu
försvunnit allestädes i vårt lands finnbyggder, fast amerikanaren
Du Chailly i sitt intressanta arbete, Midnattsolens Land, beskrifver
huru han på ett och annat håll i Dalarne och högre upp sjelf tagit
del i sådana hushållsbad, hvarvid de badande ofta piska på
hvarandra med björkris för att främja blodomloppet. Bastubad
skola emellertid vara mycket helsosamma. Badsturna användas
äfven till rökning af kött och fläsk och för linets torkning och
skäktande.
I Vermlands finnbyggder har finskan märkvärdigt nog
bibehållit sig som talspråk hos de gamla, så att dessa för några
år sedan med förtjusning lyssnade till fröken Gahmbergs finska
föredrag, då hon en sommar gjorde en tur ditupp. Finnbygg*
derna i vårt land (och visst äfven i grannlandet Norge) äro
öfverhufvud belägna i bergs- och skogstrakter långt från
lands-och häradsvägarne, hvarför folket der och de, som besöka
deras byar, måste gå, alltid gå, genom skogar, öfver berg,
dalar och kärrtrakter, när de skola färdas, utom möjligen vid
godt slädföre vintertiden. Öfverhufvud frakta de då mycket
träkol från milorna till bruk och hyttor, och koiandet och
kol-forslingen synes varaoden förnämsta näringskällan för
finnbygg-dernas befolkning. Åkerbruket synes ej betydande, och dess
alster användas mestadels till kreaturen, ej till brödföda, efter
en stor del ej hinner mogna.
Det är dock storartade, vidsträckta utsigter man har från dessa
byar och bland dessa berg, utsigter som rikligen löna vandringens
mödor, och folket förefaller mycket mottagligt för Guds sanning,
angeläget att höra och efter förmåga uppoffrande för Guds sak. I
Dalarnes finnmarker finnas säkert många Guds barn. Vi hafva nyss
haft tillfälle besöka Burängsberg, Skattlösberg, Hoberg^och Gensen,
alla i Grangärde, Hofberg i Nås och den rätt betydliga
egendomen Badstuberg i Floda, ett evangelisthem i stor skala,
der alla våra Dala evangelister vistats och somliga fått hvila
der kanske en månad eller mer. (Det finns månget
evangelisthem i finnskogarne.) Den vänlige husbonden å
Badstuberg, fader till tjugu barn, berättade mig, att hans far under
sin barndom år 1812 och 1813 fått lefva så ytterst torftigt, att
han knappt på hela året fått smaka en bit bröd, och dock
växte han upp till en ovanligt stor och stark karl. Det var
andra tider då i vårt land än nu. Husfadern å Badstuberg var
mycket väl bekant med åtskilliga af de s. k. Larsenärerna, som
till ett antal af 40 personer sommaren 1895 begåfvo sig till
Jerusalem, och om hvilka åtskilligt då stod att läsa i våra tidningar.
Till svar å mina frågor upplyste han, att dessa utvandrare,
åtskilliga familjer med vuxna och minderåriga barn, innan de
blefvo invefvade med Larsson, öfverhufvud varit lefvande kristna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
