Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böneveckan 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 498 —
bära Gud lof; många ting vi må begära af Gad; många gemensamma
fel, misstag och synder, hvilka vi må bekänna.
Vår Gud har i sin rika nåd välsignat böneveckorna De iakttagas
i många länder. Gud har gifvit riklig välsignelse såsom svar på våra
gemensamma böner. Men vårt behof är ännu stort» Guds förråd äro
dock outtömliga. Hans löften äro många och outsägligt stora Vår sakförare
står på Guds högra sida. Den helige Ande hjelper våra svagheter. Vår
Gud väntar att få uppfylla alla våra behof, och vår Herre Jesus vill, att
vi skola blifva uppfyllda ända till Guds hela fullhet. Ju mer endräktigt
vi bedja, dess mer skola vi manas att lofva vår Gud, och så skola vi
kunna rikligen förhärliga vår konung oeh Herre.
Böneämnen föreslagna för den allmänna böneveckan: januari 1—8 1899.
Söndagen den I januari.
Predikan. Enhet i mångfald. "Jag i dem, och du i mig, att de må
vara fullkomnade till ett." Joh. 17: 23. "Likasom kroppen är en och
har många lemmar, men alla lemmarne i kroppen, fastän de äro många,
äro en kropp, så är det ock med Kristus." 1 Kor. 12: 12.
Måndagen den 2 januari.
Syndabekännelse och tacksägelse: Bekännelse af försummade
nådestillfällen; brist på endräkt, kärlek, plikttrohet; missbruk af nådens medel;
hög bekännelse utan motsvarande helig Ande och sanning; ett lif utan
Kristus-likhet; försummelse af det profetiska ordet: förakt för juden;
öppnade dörrar, genom hvilka vi dröjt att ingå; bristande lydnad mot Anden.
Esra 9: 5—15; Pá. 32 och 60; Jak. 1: 12—27.
Tacksägelse: För den helige Andes rika nådeverk i många länder;
Guds makt uppenbarad i missionens framgång oaktadt allt motstånd;
bättre dagar för förföljda troende; stor väckelse bland judarne i alla
länder. Ps. 105; Ps. 111; Es. 49: 13-16; 22—26. Rom. 11: 12—36; 1 Petr.
1: 1—9.
Bön: Om rikare välsignelse än någonsin förut öfver Guds bedjande
folk under böneveckan och det år, som följer därpå. Ps. 27; Matt. 7:
7-14; Luk. 11: 1—13; Apg. 4: 23—35.
Tisdagen den 3 januari.
Bön för hela Kristi församling, att alla, som åkalla Kristi namn,
måtte aflägga all orättfärdighet; att Kristi församling måtte fullt
förverkliga sitt höga uppdrag (Joh. 20: 21); att de olika kyrkosamfunden måtte
klart ådagalägga, att de erkänna alla troendes enhet i Kristus, och att
alla evangeliska alliansens bemödanden i detta syfte må blifva välsignade;
att den helige Ande måtte för hela Guds församling mer fullt uppenbara,
hvad vi hafva i Jesus, till faderns förhärligande; att alla lärare och
troende måtte blifva uppfyllda af Anden ända till Guds hela fullhet; att all
bitterhet och tvedräkt ibland dem måtte aflägsnas; att evangelii predikan
öfver allt måtte hållas vid makt, renhet, enfald och fullhet, och all
villfarelse utrotas. Joh. 20: 19—23; 1 Kor. 12: 12-31; Efes. 3: 14-21; 4:
25-32; Filipp. 3: 12-21.
Onsdagen den 4 januari.
Bön för folken och deras styresmän, att alla styrande måtte "hylla
sonen, att han icke måtte förtörnas" (Ps. 2); att den oro, som råder bland
folken, måtte drifva mUnga att söka fridsfursten; att både de styrande
och de styrda måtte erkänna sin gemensamma *fördel genom att lefva i
rättfärdighet och kärlek; att samhällslagarne måtte affattas så, att de
befrämja renlefnad, nykterhet, söndagshelgd och i möjligaste måtto de
fattigas och behöfvandes kraf; att krigets fasor måtte afvändas och folken
söka fred: att Herrens folk måtte förstå tidens tecken. Ps. 2; Matt.
24: 4-14, 29-51; Rom. 13; 1 Tim. 2: 1-8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
