Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i TRONS SEGRAR.
11
visats i Ande och kraft för själar. I
e-vighétens ljus skall resultatet uppvisas. Ali
äran till Jesus!
Tack, patron Hedin, för besöket!
Välkommen åter! Fridshälsningar till kamrater och
vänner runt världen. Till f. d. evg. Stina
Karlsson som banbrytare sända vännerna
i F. en särskild hälsning.
1 konungens tjänst Ivcklige
O u s t. Petterson, evg.
De yngres avdelning.
Kära unga vänner!
Vid minnet av huru innerligt kärt det
var att under min flydda ungdomstid få läsa
små brev till barnen i Trons Segrar, ville
jag så gärna berätta tör eder en liten
händelse ur mitt liv, just från den tidén, en
händelse, som visar, att Gud besvarar bön samt
huru tryggt det är att lämna den allra minsta
småsak i hans händer.
Det var en härlig solskensdag mitt i
högsommaren. Mina föräldrar sände mig att
söka reda på några får och lamm, som gått
vilse i den stora, vida skogen och ej
varit hemma på mycket länge. Medan jag
följde den lilla stigen allt längre bort,
spanade mina öron ivrigt efter att kunna
uppfånga det minsta ljud från de rara små
djuren, och inne i hjärtat ropade det:
»Herre Jesus, hjälp mig att finna dem». Alen då
jag omsider kom fram till den stora sjön
och från ett berg såg ut över den öppna
platsen men ännu inte sett en skymt av
fåren, sjönk modet, och jag föll ned på
knä, ivrigt bedjande Gud att leda både dem
och mig, så att jag måtte finna dem. En
underbar frid och stillhet följde som svai
på bön. Och döm om min stora glädje, då
jag på hemvägen fick se alla fåren stå
stilla och liksom vänta på mig samt
mottaga ur min hand de brödsmulor, som jag
gav dem, och sedan så villigt följa med
hem. O huru allt både utom och inom-mig
tycktes jubla: »Tack, gode Gud’!»
Under årens lopp ha många bönesvar
lagts till detta, men denna lilla händelse
framstår så ljus för minnet.
Lyckliga alla ni, små vänner, som ha
bedjande föräldrar, vilka lära eder bedja
och tro på Gud! Det är en nåd så stor,
att vi inte kunna i denna tid rätt
uppskatta den. Välsigne Gud oss alla med nåd
att vara lydiga lamm i den gode Herdens
hjord, att vi få mötas hemma till sist i de
ljusa boningarna!
Önskar varmt eder vän
E. L.
Evanaetta Alliansens inbjudan tii!
allmän bonevecRa flen 4—10 januari 1920.
Till alla dem, som följa Kristus i
varje land!
Käre bröder i Kristus!
ödmjukt vilja vi tacka. Gud för att
under det år som gått fredstillstånd åter
inträtt: Om än detta endast innebär ett
första steg hän mot den världsfred, som
alla längta efter, så har dock därigenom det
fruktansvärda kriget nått ett slut. Med
bävan och hopp blicka vi framåt mot den tid,
då Gud skall stilla strider intill jordens
ända.
De dagar, då vi utsända denna maning
till bön. äro dock bekymmersamma. Ä ena
sidan bjudas Kristi församlingar de
rikaste tillfällen att avlägga vittnesbörd otn
honom och i hans namn påverka skarorna
i alla länder. Å andra sidan rasa ondskans
makter i sin stora kraft, och krigets
efterverkningar göra sig i förfärande grad
gällande.
Vad som för ögonblicket mest av allt
behöves är väckelse i den kristna
församlingen. Allenast genom att erhålla ökat
andligt liv och ny kraft kunna Kristi
efterföljare föra hans banér fram i striden oci)
vinna segrar åt honom.
Vi be att få framhålla följande
synpunkter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
