Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i TRONS SEGRAR.
37
Sann helighet.
Under denna rubrik skriver Sv.
Missions-förb:s evangelist Josef Roth i Sv.
Morgonbladet följande behjärtansvärda artikel.
Ingen som rör sig ute bland
människorna med öppen blick för tidens andliga
skaplynne kan förneka, att inom- vida kretsar
av vår troende ungdom finnes en varm
längtan efter sann helighet. Denna
längtan har fått en stegrad intensitet inför
uppenbarandet av den fasaväckande ondska,
som de senare årens stora- sociala kriser
.i
bringat i dagen. Inför det framstormande,
tusenhövdade förfallet känna massor av
människor, att endasi ett botemedel finnes:
E-vangelium. Dess livskrafter skulle oavbrutet
utströmma, renande och lyftande, från den
kristna församlingen och in i folklivet. Men
det skall vara en mycket självgod
kristendom, som i vår tid vågar påstå, att
församlingen gentemot" människovärldens
religiösa och moraliska nödläge orkar hävda en
ställning, som i styrka motsvarar storleken
av de yttre resurserna och (mången gång)
anspråken. Särskilt cn stor skara av
troende unga har under djup förkrosselse
erfarit sin stora svaghet inför frestelser, sin
brist på segerkraft, då det gäller synden,
samt sin saknad av ett rent hjärta.
Var det så, att utbrottet av det stora
världskriget samt det därpå följande
sociala sammanstörtandet gåvo stöten till en
s. k. etisk väckelse bland de kristna, en
väckelse som orienterat sig åt en mer
ny-testamentlig samfundsmoral än den hittills
rådande, så är det likaledes ett faktum, att
världsnöden i sin fortsättning drivit fram
längtan efter en de kristnas andliga
frigörelse. Tusenden bedja också dagligen
om, att en väckelse av d*e t slaget må
brusa genom församlingarna i vårt land.
Troende ungdomar inom alla religiösa läger ha
förnummit Andens röst. Den himmelska
kraften har gjort underverk i månget
hjärta. Här blottar sig för vår syn det stora,
skriande behovet. Men här ha vi också
att söka behovets tillfredsställande. Halle-
luja! Behöver du icke, min broder, mer
kraft för att i sanning kunna leva det
kristna o f f e r i i v e t, mer hänförelse i
ditt vittnesbörd om Kristus, mer tillväxt i
karaktärsstyrka, fotad på
segerställning i det inre livets värld? Ack, vi vore
dårar, om vi icke erkände vår fattigdom!
Men dåre blir i mångas ögon den, sorri
icke vill nöja sig rned mindre än att
andeuppfyllelsen i hans eget liv blir en
konkret verklighet och icke endast
predikstolsretorik. Det tjänar ingenting till att förneka
faktum: Vi ha ibland oss en icke liten
skara av församlingsungdom, som icke hållit
stånd inför trycket av särskilt krigsårens
moraliska påfrestningar utan delvis
hemfallit-åt en förfinad världslighet. Dessa ungdomar
röra sig — om också i en trängre cirkel
— så dock paralellt med andligt likgiltiga
människor, kring nöjesbegärets
tillfredsställande som livsintressets centrum. Det är
från denna ungdom, som kravet ailtld
.e-ses på större plats för nöjen inom den
kristliga verksamhetens ram. Det är denna
ungdom, som iramför andra snobbar med
sin s. k. kristliga frihet. Precis som om
kristendomen någonsin vunnit på, att dess
bekännare begagnat tobak, bevistat
danstillställningar eller utbildat sig till
regelbundna teaterbesökare!
Unga män, som sökt och mottagit Andens
dop, ha berättat för mig om sin gränslösa
besvikelse, då de i sin nyvordna entusiasm
mött ren fiendskap från gamla kamraters
sida. Man behöver nämligen ha lämnat den
första ungdomen bakom sig för att inte bli
överraskad av att strävan efter ett
fördjupat andligt liv möter motstånd inte bara
från en ogudaktig värld. Vår tid är
nämligen icke främmande för religiös
självbelåtenhet.
Nu säges. från många håll, att på det
kristliga området har ingenting annat
förblivande värde än ett etiskt liv i Jesu
efterföljd. Men må man då inte glömma, att
etiken får sin lösning i och genom Anden. Det
synes åtminstone mig, som skulle vi behöva
att i vår kristendom söka ernå en
sammansmältning av bergspredikans moral,
Johan-nesevangeliets innerliga gudshängivenhet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
