Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
T. RONS SEGRAR.
drogs genast hit. Även hennes man
kommer någon gång till mötena, likaså
sönerna och sonhustrurna, och den yngste
gossen kommer till barnmötena. Då
sjukdomen tilltog, kom man på den tanken att
flytta henne tillbaka till deras förra hem
på landet, för att hon skulle få dö och
begravas bland släkten. Hon sände då bud
på mig och frågade, om jag kunde lova
att följa henne dit ned och övervara
begravningen samt förhindra, att
släktingarna skulle utföra några hedniska ceremonier.
Då hon var mycket klen, och vägen dit
var nära två dagsresor, tillkallade jag
mannen och sönerna och avrådde dem från
att resa, emedan hon helt säkert skulle
dö på vägen. Eljest skulle Jag gärna gått
med för hennes skull. Då hon även själv
var glad och tacksam att få begravas bland
de troende här på vår begravningsplats,
avstod man från att fara, och hon somnade
in som ett trött barn och vilar nu, tills
Han själv kommer för att hämta hem sina
ädelstenar.
Vi ha just nu firat den stora julhögtiden
och som vanligt försökt göra något för att
uppmuntra de små i församlingen. En
troende kvinna gick till sitt hem ute på
landet och medförde hit en präktig gran.
Mycket att pryda den med hade vi dock
icke, och gåvorna måste bli små och enkla.
Festen bevistades av 54 småttingar jämte
deras mödrar och äldre systrar, som så
gärna vilja vara med och fröjdas med de
små. Alla bjödos på te och litet småbröd,
och barnens ögon strålade av förtjusning.
På juldagsförmiddagen hade vi offentligt
möte, på eftermiddagen och kvällen
samlades kvinnorna och barnen. Även bland de
små utför Herren sitt verk, och intrycken
följa dem genom livet.
På annandagens e. 111. hade vi åter en
skara barn kring julgranen, men denna gång
var det icke de troendes barn, vilka
besöka våra övriga barnmöten. På detta sätt
fingo vi många av mödrarna med, sådana
som eljest aldrig komma inom våra dörrar.
Nu ämnar jag stanna i staden över
nyåret och den allmänna böneveckan. Vi
vänta, att några troende från varje utstation
skola samlas med oss omkring ordet. Må
bönens Ande falla över oss, så att vi kunna
utbedja oss stora ting från Herren för
kommande dagar — om han icke snart
kommer ’för att taga hem de sina.
De politiska förhållandena äro ungefär
såsom vid årets början. Arméen och dess
ledare regera ofta med järnspira, och ett
människoliv aktas ringa. Utomkring ströva
rövarhorder omkring och. plundra
befolkningen. Allmogen lider och suckar under
trycket och oron. Herren allena kan gripa in
och åstadkomma någon förändring.
Eder
Hilda S. Johanson.
Brev från Carl Ohlson.
Kära missionsvänner!
»Med Gud vinna vi seger.»
Vi äro redan ett långt stycke inne på
1920. Åter en julhögtid och ett årsskifte
ligga bakom. Underligt nog har Kina fått en
frihetsdag de senare åren, som inträffar
på sjäiva juldagen, inte till minne av den
himmelske fridsfurstens kommande utan till
ära föl’ generai Ts’ai-oh, som befriade
Kina från att gå tillbaka till monarki igen
under president Yuan’s regeringstid.
Vi hade närmare ett hundratal julgäster.
De kristna kommo ganska mangrant in från
landet, och en del av dem stannade hos oss
i åtta dagar. Det förslår inte med
småsmulor att mätta alla dessa med. Men den
kinesiska maten, -d. v. s. vardagsmaten och
serveringen av densamma, är j-tterst enkel
och praktisk för Kina. Likaså
sovrumsanordningarna. Den stora Ierbädden (kangen)
rymmer en massa människor. Missionären
finner den lite hård att börja med, men
b’:ir snart härdad, så att han sover minst
lika bra på den som i den mjuka bädden.
Det är rätt intressant att göra en rond
igenom de olika rummen och finna en liten
grupp här och en annan där, somliga
inbegripna i religiösa samtal, andra
studerande bibeln eller en annan liten bok för
nybörjare; först och sist är det ju
sången, som även de icke läskunniga snarr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
