Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
T. RONS SEGRAR.
de stora oomvända massorna
uppvakna och vända sig till Jesus.
Den tredje grundsanningen är
denna: Detta dop med Anden gavs åt
al-1 a de troende, som på pingstdagen
hade kommit tillsammans. Jag vill
särskilt fästa eder uppmärksamhet vid
denna sanning. Vid utgjutandet av
sin helige Ande lämnade Gud alldeles
ur sikte alla mänskliga skiljaktigheter.
Det var icke fråga om nationalitet. Där
voro judar, uppfostrade i sitt
religionssystem; där voro hedningar,* som
hade blivit uppfödda i ett hav av
orättfärdighet. Men denna dag tog
Gud genom sin Ande dem alla i
besittning, judar lika väl som hedningar,
Mina älskade, icke heller nu tager Gud
hänsyn till olika folkslag. Vi, som äro
här, tillhöra ju olika folk och länder.
Guds barn kunna vara skilda i
mångahanda grupper genom språk,
folklynne o. s. v., men varhelst män och
kvinnor finnas, som tro på Jesus, där är Gud
villig att giva dem sin helige Ande.
Han är lika villig att med sin Ande
fylla den sist omvände, som i Kina,
mottagit Jesus, som han är villig att
giva Anden åt de mest mogna kristna
här. Det finns kanske många bland
e-der, som nu äro här, vilka en dag skola
bli missionärer bland hedningarna. Jag
beder eder då komma ihåg, att
vadhelst Gud vill giva eder, det är han
beredd att giva även åt
hedningar-n a.
Vidare var det icke någon skillnad
vid andeutgjutelsen på grund av dö
troendes kallelse. Somliga voro
a-postlar, andra voro lärjungar och
Vittnen. Somliga voro vad vi kalla lekmän.
Men över dem, som icke voro
präster, lika väl som över dem som voro
det, föll den helige Ande. Och jag
säger eder, mina vänner: Gud är lika
* Egentligen proselyter, d. v. s. till
judendomen omvända hedningar. Anm. av
J. S—«i.
villig att uppfylla eder med den helige
Ande, som han är villig att uppfylla
någon präst i vilken församling som
helst.
Vidare var det ingen skillnad med
avseende på kön. Det var icke1
endast männen, som blevo fyllda med
Anden. Även över kvinnorna föll
den helige Ande. Men den kristna
församlingen har varit mycket sen att
inse värdet av med Anden fyllda
kvinnor. I det land, från vilket jag
kommer, hava vi till stor del lärt denna
dyrbara läxa av frälsningsarmen. ]ag
har själv talat på möten, där det
ansetts mycket orätt av kvinnor att
bedja högt. Jag kommer ihåg, när jag
en gång höll möten i en stad i Irland,
där det var plägsed att efter predikan
hålla bönemöten. I denna församling
funnos endast två eller tre män, som
ville bedja offentligt, och de voro så
långtrådiga och torra, att de nästan
förstörde våra bönemöten. Jag visste
icke, vad jag skulle göra. Efter två eller
tre misslyckade försök tystnade bönen;
men man kunde icke gärna tillbringa
en hel halvtimme under tystnad. Jag
visste, att bland de närvarande
funnos några mycket gudfruktiga och
begåvade kvinnor, och så bad jag dem
deltaga i vårt lilla eftermöte. De
bådo med mycken ande och kraft. Men
jag hade icke varit fem minuter
utanför kyrkan, förrän pastorn kom till
mig. Han hade, sade han, haft en
liten konferens med de förnämste av
sina medarbetare. »Och hädanefter»,
sade han, »får ni icke anmoda några
kvinnor att bedja.» — Detta är blott
ett exempel på vad som är så vanligt
i vårt land. Vi minnas den underbara
historien om David och hans glädje,
när arken kom tillbaka. När han
delade ut sina konungsliga gåvor,
berättas det, att han gav dem åt kvinnor
lika väl som åt män. Och när vår store
konung David, som hade uppstigit till
sin Faders högra sida i himmelen,
därifrån utgöt den helige Andes gåva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
