- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettioförsta årgången. 1920 /
196

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har i Kristus sin famn öppen — men
att många ändock tillsluta sitt hjärta
och välja förtappelsen.

När tre hundra människor kvävas
och innebrännas i en stenkolsgruva, så
rå de icke själva för det. Det
fruktansvärda kommer, utan att de kunna
undgå det. Men den eviga förtappelsen
kunna alla undgå. »Gud vill icke,
att någon skall förgås, utan att alla
skola vända sig till bättring.» Det vill
säga, att alla skola komma fram till ett
lyckligt, glatt liv i Gud.

Och har du inte många gånger
märkt, att Gud i sin kärlek har
verkat i dig för att få dig att välja
frälsningen och glädjen och lyckan? Har
du inte ibland känt, att ditt hjärta
hållit på ätt öppna sig för Gud? Kanske
denna dag? Å, låt det ske.

Låt hjärtat välja rätt, låt hjärtat
öppna sig för Guds kärlek. Nog kan du
ha många felaktiga tankar, månget
tvivel; men när hjärtat har valt, när
hjärtat har öppnat sig för Gud, då är
du frälst, då hör du Gud till. Vill
du?

J. J. Jansen.

Från Kina.

Kikungshan, Kina den 14 april 1920.

Kära missionsvänner!

Guds frid!

Sedan ]ag sist skrev, har den kära
T. S. många gånger kommit på besök.
Jag känner mig nästan förebrådd för
att jag låtit det dröja så länge med att
sända en hälsning till alla kära
vänner hemma, men nu vill jag låta det
bliva av.

Som förut är känt, flyttades vår
lilla skola i Tatung ned hit i början
av september månad förra året. Under en
storartad och välsignad högtidlighet
fingo vi börja vårt arbete. Herrens
välsignelse har sedan följt under de
dagar, som gått. Vi ha alla fått åtnjuta
god hälsa, med undantag av att jag
låg sjuk i lunginflammation en månads
tid på nyåret. I amerikanska skolan,
som ligger strax intill vår, ha både
skarlakansfeber och mässling gått. Vi
känna det därför som en stor Guds
nåd, att vi ha fått gå fria.

Nu börjar det bliva vår. Vintern har
varit ganska sträng, och mycket snö
har fallit. Under julen voro de flesta
barnen i sina hem. Endast fyra små,
som hade för lång och dyrbar
resa, stannade här. En del av de barn,
som reste hem under jullovet, fingo
förhinder, då de skulle återvända till
skolan vid dess öppnande på nyåret
och kommo således litet sent. När
slutligen alla barnen voro samlade här,
voro de alla glada åt att få möta
varandra och få börja arbetet igen.
Vi ha sedan i lugn och ro fått
fortsätta vårt arbete.

I början av februari månad hade
vi besök av svenske ministern i
Peking och missionsföreståndare Nyrén.
Båda tycktes vara intresserade av
skolföretaget.

Barnen äro snälla och rara, och jag
tror, att de alla var och en på sitt
sätt vilja tjäna Herren. Det är alltid
så stort, var gång påsken nalkas, att
med barnen få genomgå högtidens
stora betydelse. Påskhögtiden är något
som barnen lätt förstå och kunna leva
sig in uti. Vi alla, som arbeta bland
barnen, äro glada i vår uppgift. Vår
gemensamma bön till Gud är, att han
alltmer må vinna gestalt i dessa
barnahjärtan, på det att de en gång må
bliva hans vittnen, där han ställer dem,
antingen det blir i detta land eller
hemma i fosterlandet.

Till sist vill jag sända mitt innerliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:25 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1920/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free