Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
ferenser men blir snart åter lika torr.
Annat är det med reservoarpennan.
Den har, så att säga, källan inom sig.
Så vill Jesus vara i oss en ständigt
flödande källa.
3) Jesus allena med oss. Han med
oss och vi med honom. Då blir det
harmoni och ömsesidig växelverkan. I
Uppb. 3: 20 lovar han hålla måltid med
den som upplåter för honom — »jag
med honom och han med mig». Det
ser ut, som om han menade, att också
vi skulle giva honom att äta. Jag
tänker1, att vår tillbedjan är den mat,
varav hans själ mättas. Det finns mycken
bön bland oss men för liten
tillbedjan. Må vi giva Jesus den hyllning och
kärlek, varefter han hungrar!
4) Jesus allena över oss. Han är
över allai, både dem som älska
honom och dem som hata honom. Det
är fåfängt att sätta sig upp emot
honom. Han skall regera, till dess han har
lagt sina fiender sig till en fotapall.
Må under denna konferens Jesus
allena få vara den förste och den siste!
Amen.
Zulumissionären Hans Nilsson höll
därefter missionsföredrag. Han hade
givit akt på »Afrikastenen» i parken
med inskriptionen: Afrika för
Kristus. Men han ville även använda
devisen i omvänd ordföljd och säga:
Kristus för Afrika. Kristus är vad
Afrika behöver, och honom äro vi
pliktiga att genom evangelii förkunnande
giva åt dess folk. Sedan tal. anfört
några verser ur Rom. 15, påpekade han,
huru missionen i Zulu burit härliga
frukter, så att missionärerna på vissa
platser äro nästan obehövliga; de
infödda kristna äro själva i stånd att
taga verksamheten om hand. Sedan
talaren skildrat arbetet bland fångar och
poliser, omnämnde han sin avsikt att
efter återvändandet till Afrika upptaga
mission i Rhodesia.
Fru Amy Nilsson fortsatte i samma
spår och skildrade arbetet i
barackerna och kvinnohemmet, vars förestånda-
S EG RAR. 214
rinna hon varit. Hon berörde även
planen att upptaga arbete i Rhodesia
(södra Rh. eller Matabeleland). Genom
de nya kommunikationsmedlen hade
detta land blivit vida mer tillgängligt
än förr. Då behövde man 5 månader
för att komma dit på en väg, som nu
tillryggalägges på 4 dagar! 1 det stora *
Matabelelandet verka blott två
missionärer, varför det finns gott utrymme.
Det av syskonen Nilson valda fältet
ligger ej avlägset från en stad, där
fängelseverksamhet, liksom i Zulu,
utgör ett trängande behov. Fru Nilsons
text var Jes. 53: 11.
Ordf. tackade missionärsparet
Nilsson för de hållna föredragen och
klargjorde för de församlade, huru dessa
våra missionärer mestadels verklat på
e-gen sold — varit självunderhållande,
och att de på det nya fältet, där de
inköpt en större farm, hade för avsikt
att fortsätta på samma vis.
Därmed var förmiddagens möte slut.
•
Vid eftermiddagen möte* talade först
bhilmissionären A. P. Franklin.
Det är tredje gången jag är i
tillfälle att bevista en H.-F:s årskonferens
på Torp.
Nere i Östergötland, Västergötland
och Småland finns det intet
missionssällskap, som ej skördat välsignade
frukter av evangelisternas verksamhet.
Mitt ämne i dag är: Skördeda-t
gen. Matt. 9: 37—38; Joh. 4: 35—38’.
»Skörden är mycken, men arbetarna
äro få; bedjen fördenskull skördens
Herre, att han sänder arbetare i sin
skörd.» Vi tycka om vårens tid, men
säkert mer om skördetiden;, då vi
få bärga in frukten av vår möda. Men
skördetiden föregås av en såningstid.
Detta gäller på alla områden och ej
minst på missionens skördefält. Våra
missionärer på de olika missionsfälten
ha under ’ många och långa år fått
sträva hårt. De ha kämpat och lidit och
* Referent: Conrad Björkman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
