- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettioförsta årgången. 1920 /
239

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS SEGRAR.

, 239

allt med frimodighet. Seger genom
Kristi blod och Ande.

Redan då vi lämnat det kära Torp och
Qötabro med dess älskade,
avskedsviftande vänner, samt de kära troende, som
samlats vid Kumla för att säga farväl, och
anlänt till Kristiania, fingo vi erfara, att
vi fingo vandra i »förut beredda
gärningar». Kl. var 11 på f. m., då vi stego ’av
tåget i K., och, redan kl. 5 e. m. voro vi
ombord på »Tasmanic» med allt vårt
bagage. Vi hade berett oss på någon dags
vistelse i Kristiania, en nio timmars
järnvägsresa till Brevik etc., men nu hade vi
endast att slå oss till ro i våra trevliga
hytter. Båten var en något mer än 7,000
tons lastbåt med ett fyrtiotal mans
besättning (alla svenskar) samt med plats
för sex passagerare — första klass.
Mathållningen var god och besättningen
vänlig. Särskilt till kaptenen, G. H.
Svinhuvud från Göteborg, stå vi i stor
tacksamhetsskuld för ali sympati och välvilja.

Samma dag som vi gingo ombord —
den 30 april — kt. 8 e. m. lossades
förtöjningarna, och resan ut till havs begynte
— genom den vackra Kristianiafjorden. Då
vi Vaknade på inorgonen den 1 maj, befunno
vi oss vid Breviks brygga för att
komplettera lasten med pappersbalar, avsedda för
tidningar i Australien. Vår
medpassagerare, en emigrant till Australien, Lennart
Linnesson fr. Västergl., kom också ombord
där. Söndagsmorgonen den 2 maj kl. 8
f. m. lyfte »Tasmanic» ankar, och en timme
därefter befunno vi oss utomskärs på det
vida »villande havet», med himmel och hav
på alla sidor. Den solskensglittrande,
lugna vattenytan i hamn förbyttes nu mer
och mer i skummande, vit-toppiga böljor;
och då »Tasmanic» dök ned i dess våta
famn, fingo vi erfara något av vad
»sjösjuka» vill säga. — Redan på
tisdagsaftonen skymtade dock Englands kust fram,
och genom »Engelska kanalen» hade vi en
lugn färd. Där fingo vi dock en
påminnelse om vad krigets storm åstadkommit,
då vi sågo masterna av sänkta fartyg.

Färden vidare längs Frankrikes, Spaniens,
Portugals och Norra Afrikas kust var lugn
och vacker; dock mötte vi väldiga dynin-

gar i Biscajabukten. En dagsresa söder om
ekvatorn fingo vi känning av
syd-ost-passaden, som med mer och mindre
styrka fortfor till Syd-Kap. I dagningen den 29
maj inlöpte vi i Kapstadens hamn. I två
veckor — om vi undantaga Kanarieöarna,
som vi passerade på natten och därför
endast sågo ljusen från — hade vi ej
sett någon skymt av land, och det var
därför med glädje vi hälsade Syd-Afrikas
klippiga kust. Medan Tasmanic försågs med
kol, fingo vi gå in i staden för att sända
brev hem samt telegram till Durban om
vår ankomst etc. Vistelsen där blev dock
ej långvarig. Vid halv sjutiden pä
aftonen gingo vi åter till havs. Vi följde nu
kusten mycket nära, och kunde därför
tydligt urskilja landets beskaffenhet. Vad som
vi särskilt lade märke till var de öde
klipporna närmast Kap, de runda kullama
längre norrut sam? att trakten syntes vara glest
befolkad.

Kl. 7 på onsdagsmorgonen den 2 juni
gled båten in i hamnen vid Durban, och
på kajen sågo, vi några av våra
föregångare i Syd-Afrika-missionen: Karlsson,
Lundin och Gaute, viftande och
välkomsthälsan-de. (Linde, E. Anderson och Johanson
mötte vi sedan samman med i Johansons hem,
Over-Port, Durban, dit vi samlades för
att få bestämt på vilka stationer vi skulle
placeras.) Så fingo vi då lämna den
sista delen av »svensk botten» för att träda
in i ett nytt land och i nya förhållanden.
Må Gud välsigna det utsäde vi fingo så ut
ombord, såväl under våra möten för
besättningen varje sön- och helgdag kl. 10
f. m. som under det personliga
umgänget! En brist i vår utrustning var
emellertid, att vi ej hade gott om: passande
böcker till utdelning ombord. (Tänk på
det, ni som komma efter och fara med
svensk båt! Tag goda böcker med för
att dela ut!)

Likasom det iej mötte någon svårighet
i fråga om landstigningen, kommo vi
också mycket lätt genom tullen. Vi behövde
endast öppna ett par koffertar samt
betala ungefär fem pund (90 kr.). Därav två
pund för en cykel och ett för kameran.

Våra första intryck och känslor vid an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1920/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free