Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
, 279
Från Kina,
Tsoyün, Shansi, North China, den 9 juni
1920, ’
Älskade missionsvänner och läsare av T.
S.!
Nåd och frid önska vi eder!
Vill nu sända eder några meddelanden
om arbetet på denna teg av Guds stora
åkerfält.
Jag kom i förrgår hem från våra
bista-tioner Kao-shih-nai och Ri-tui-iao-tsi, där vi
haft möten två och en halv dag på
första platsen och tre dagar på den andra.
Jag kom ej till
Kao-shih-nai
förrän pä andra mötesdagens eftermiddag,
ty jag hade förut varit till bistationen
P’ing-lu (tillhörande Soping) och hjälpt
broder Nykvist med tre dagars möten.
Och det är närmare 10 sv. mil mellan
Ping-lu och Kao-shih-nai, vilka jag färdades på
två dagar med vår åsna. Och så måste jag
stanna över en dag hemma på stationen
för vissa göromåls skull. Så våra
evangelister fingo fara till Kao-shih-nai i förväg på
en kärra, som ock fraktade predikotältet,
dopkaret samt en del bänkar, och själva
börja mötet. När. jag kom dit, pågick
eftermiddagsmötet för fullt hus (det
regnade den dagen, varför de ej kunde
sätta upp tältet) samt en stor, stilla
lyssnande skara utanför fönstren. Jag trängde
mig in och satte mig ned och lyssnade
till evangelisten Uangs vittnesbörd. Sedan
han slutat, talade jag en stund till de två
à tre hundra församlade, vilka icke gjorde
min av att gå, fastän de då lyssnat ett par
timmars tid. Omständigheter, i vilka Gud
nog hade sin hand med, ledde oss att
lämna Pao-an, där vi först hade öppnat
bista-tion men hade svårt att få husrum samt
intresse hos folket att lyssna, och flytta
en halv sv. mil till denna plats, där folket
synes mera beredvilligt att lyssna. Må
Jesus här få många till byte!
Efter ovannämnda mötes slut smakade
det bra att få mat och vila, tv jag hade
intet ätit, sedan jag åt frukost hemma,
och nu var kl. över 6 e. m. Den 31/2 sv.
mil långa vägen tog i dag längre tid än
vanligt för regnets skull, som gjorde den
leriga stigen nästan omöjlig att gå för
åsnan.
Nästa dags f. m. fortsatte vi vårt möte men
hade då nästam endast kvinnor till
åhörare, någonting ovanligt. Männen voro
nämligen -ute och arbetade på sina åkrar. På
e. m. reste vi till
Ri" tui-iao-tsi
dit vi hade 1 1/2 sv. mil. Följande dag,
fredag, började möten-a här -och varade till
över söndagen. Här hade vi icke så många
hedningar till åhörare, varför vi fingo
tala mera till de troendes uppbyggelse. På
lördags e. m. fick jag döpa 14 personer:
11 män och 3 kvinnor. Må de nu alla växa
till i nåden och vår Herres, Jesu Kristi,
kunskap. På söndags e. m. firade vi H.
h. nattvard, i vilken 34 personer deltogo.
Samma dag på kvällen hade vi
ett möte för frig vittnesbörd
från vilket jag vill meddela något.
Fan ing, som förut varit vår kock men
nu är bokspridare1; ville för de
närvarande vittna om huru Gud hör bön -och;
hjälper. Han sade: »För -en tid sedan, då jag
var ute och sålde böcker i en avlägsen
trakt, där jag var alldeles främmande, blev
jag så gott som utan penningar, emedan
jag på en hel dag icke fått sälja en enda
bok. Hade endast 80 cash (= omkring 27
öre, efter senaste växelkurs), och för
dessa skulle jag betala natthärberge för två
nätter samt köpa kvällsmat den dagen och
frukost påföljande dag. I mitt bekymmer
sökte jag upp en undangömd plats i en
’keo’ (en av de stora utskärningar, som
regnvattnet gör i den lösa marken), föll
på mina knän -och bad Gud flera gånger
efter varandra, att han skulle hjälpa mig
ur -detta bekymmer. Kände dock ej något
lugn eller någon förvissning i mitt hjärta,
att Gud skulle hjälpa. Så gick jag ut från
den undangömda platsen. Och där ute kom
jag till ett stort träd. Under detta böjde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
