Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
, 299
Brev från ftmerika.
Chicago den 13 augusti 1920.
Läsare av Trons Segrar.
Frid!
Alltsedan midsommar har jag tänkt
sända Er en hälsning genom den kära Trons
Segrar och berätta något om de intryck,
jag erhållit från den andliga
verksamheten här.
Sommaren är ju konferensernas och
stormötenas tid, både här och hemma i det
kära Sverige. Mer än vanligt kändes
saknaden efter Sverige under midsommardagarna,
då det ej, som under gångna år, blev mig
förunnat att få ställa min färd till det
kära Torp. Det långa avståndet hindrade
mig från att med min person vara
närvarande, men i anden deltog jag och
fröjdades över de välsignelser Gud gav Er.
Tänk, när den dagen kommer, då vi med
en annan kropp skola obehindrat
förflytta oss från planet till planet, utan varken
tåg, ångbåt eller flygmaskin! Vore den
dagen snart inne!
Saknaden ersattes i någon mån genom
de stora konferenser, som hållits i
samband med Moody-skolaji. En av de
konferenser, som lämnat det djupaste intryck
hos mig, var den andra kristna
världskonferensen, som hölls i Moody Tabernakel i
mitten av juni månad. Betydelsen av en
dylik konferens kan knappast uppskattas
tillräckligt nog, då man betänker det djupa
förfall, som råder inom kristenheten. Från
Europa, Amerika, Kina, Japan och andra
delar av världen hade representanter
samlats för att försvara den kristna tron mot
de angrepp, som under senare tider
fördubblats i styrka. Konferensens tre
grundtankar, avbildade på väggen i fronten,
voro: Boken, Blodet och Hoppet. De
förnämsta talarne voro: D:r Torrey, Dickson
Riley, Evans, Gray, Paul Rader samt vår
förnämste svensk-amerikanske talare,
Gustav F. Johnson.
I sanning det var underbart att få sitta
ned och höra dessa män, som kraftigt
försvarade bibelns grundsanningar, gisslande
och blottande nyteologi, russellism,
spiri-tism, mormonism samt andra villoläror, och
att höra dessa väldiga män inom
Andens värld så enkelt framställa
vägen till frälsning genom försoningen pä
korset — utan att skryta med sin höga
och stora visaom och kunskap, som så ofta
är fallet hemma.
Det djupaste Intrycket erhöll jag dock från
Svenska Frikyrkans Ungdomskonferens i
Camp Epworth, som hölls den 19—26 juli.
En av talarna vid konferensen var
professor G. Edwards, som uttryckte sin
glädje över de likheter denna konferens hade
med Torpkonferenserna. Därtill sade bådt
jag och måriga med mig, som bevistat våra
kära konferenser, ett ur hjärtat gående
»amen». Guds Ande var mäktigt nära och
rörde vid de församlades hjärtan.
Kraftigt framhölls vikten av ett helt
överlåtande. Det blev kamp hos mången ung- själ.
Det går ej lätt att giva upp allt. Bönens
anae var mäktigt utgjuten. Till kl. 2 och
3 på nätterna höllo bönemötena på.
Sömnen tycktes helt och hållet vika ifrån oss.
Men när kampen var över och offret givet,
begynte också lovsången. Sista natten
förde den dubbla strömmen med sig skurar av
välsignelser. Till och med de stadigaste,
gamla män och kvinnor, jublade över full
och fri frälsning. Med heliga beslut gingo
de unga efter konferensens slut hem till
sina olika uppgifter.
Om vi leva och, Jesus dröjer, hoppas
jag att till julen vara hemma, för att
sedan, när väg öppnas, fortsätta till Afrika.
Eaer i Herren förbundne
Johan Reinholdz.
De sista dagarna i Sverige.
Fredagen den 22 augusti samlades
en liten grupp av H.-F:s kvinnliga
arbetare i Göteborg. Sent på kvällen var
7-talet fullt och bestod av systrarna
Edit Ökvist, Marta Nilsson, Ester
Isgren, Frida Danielson, Lydia Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
