Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Icke har hon minsta begrepp om Gud eller
Jesus, har aldrig deltagit i något möte, är
ett barn i utveckling och förstånd. Hon
stirrar på mig med vidöppen mun, när jag
böjer mig i bön.
Hm! Äro zuluerna så okunniga?
Jag vet icke, jag! Jag bedömer dem från
mina erfarenheter.
Besynnerligt! Jag har hört raka
motsatsen.
Kanske!
Det var en gång en turist, som »skådat
Afrikas snöklädda bergstoppar tindra i
solsken. — »Omöjligt! Jag är född i Afrika
och har tillbringat största delen av mitt
liv under dess brännande sol; men jag
kan intyga, att jag aldrig sett dess snöklädda
bergstoppar — följaktligen finnas de
icke till». — Slående argument av en
inbyggare! —
»Nonsens!» säger turisten. »Jag genomfor
landet på en undersökningsexpedition,
och jag fann vad jag sökte. Icke kan jag
hjälpa, att dina ögon så bländats av solen,
att du icke kan urskilja dess vithet från den
vita snön». —
Men hur gick det med Ngoma? Ack hon
sitter kvar i sin cell. Jag också. Det var
endast en idéassociation, som kom mig att
övervinna tyngdlagarna.
Så uppmärksamt Ngoma lyssnar!
»Har du förstått något av mina ord i
dag?»
»Ja», säger hon och skrattar.
»Vad är detta»? kommer därnäst, och så
fingrar hon på min klockkedja. Det var
den som tagit hennes uppmärksamhet i
anspråk. Jag låter henne lyssna till
klockans »tick-tack», icke mycket uppmuntrad
med mitt besök, även om jag gjort mitt
allra bästa.
Vi gå över till
Emma.
Hu, vilken stank! Var kommer den ifrån?
Åh, Emma är en syfilist. Flämtande
ligger hon utsträckt på sin bädd. »Fyra
månaders straffarbete», löd hennes dom.[1] Men
hon bekänner sig vara en kristen, trots hon
är inne för tjuveri. Med henne skall det
väl ändå gå lättare att komma till rätta.
»Amen, amen», säger hon så trosstärkande
efter min bön. Det ger mig mod och
känslostämning. Riktigt uppmuntrad börjar
jag att pejla hennes förmåga att fatta
och tillämpa på sig själv sanningens ord.
»Du har en vacker blus! Den vill jag ha;
jag behöver den, när jag går ut.»
Se där, vad som rörde sig i hennes hjärta!
— — — —
En utmärkt plansch, föreställande David
och Goliat, studerades. Den gav uppslag
till många tillämpningar. Nu förstå de väl
ändå riktigt Jesu makt och kraft att krossa
satans välde!
Lyssna! Hörde jag rätt?
»Vad den lille pojken David var skicklig
i att kasta sten!»
Nedslagen och förbryllad ser jag sedan
en av dem djärvt svänga sin hand i luften
liksom färdig till strid.
Var det detta jag lärt dem? Så ringa
utvecklingsmöjligheter har jag icke ens
funnit hos små barn.
Bäst att icke undersöka!
Skulle tro det... Lättare är att tro, att
min uppfattningsförmåga sammanfaller med
deras, vilkas öron varit utsatta för ljudvågornas
vibration från mina ord.
Men ett folk kan icke bedömas av
individerna. Den som så gör blir trångsynt och
försvinner i detaljer.
Sant, alltför sant! Och ändå frälsas aldrig
ett folk som helt på bekostnad av
individerna. Kan ej det vi se hos individen
hava det goda med sig, att man mera nyktert
och sansat bedömer folket i sin helhet?
En magistratsperson skrev till en missionär
för litet sedan: »Kristendomen hos
zuluerna går så djupt som deras svarta
skinn.» Ja, så ter sig verkligheten!
Men vad skall nu missionären göra?
Springa bort och »kasta yxan i sjön»? Alls
icke!
»Sänk hackan djupt ner i jorden och vänd
om jorden», sade Oscar till en zulugumma,
som grävde i ett potatisland!
»Au», säger hon, »du vill ha stora frukter.
[1] Vem som fick det tyngsta »straffarbetet»,
hon eller hennes vårdare, är icke så svårt att
avgöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:25 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ts/1920/0318.html
