- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettioförsta årgången. 1920 /
329

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS

Herren visade även där sina. barn, att
de behövde följa honom i dopets grav och
även lyda honom uti detta stycke för att
ernå den fulla välsignelsen (Apg. 2: 38,
19: 1—6). För ett par månader sedan hade
därför vännerna i Skureå anordnat en
dop-förrättning, då 13 syskon mottogo dopet.
Och följden blev, att Herren sedan lät
ske som det fordom skedde på första
pingstdagen. Halleluja!

Under den tid, som gått sedan dessb
har dopsanningen klarnat för flera; och
anordnades därför av vännerna en andra
dopförrättning, när vi kommo dit.

Söndagen den 26 sept. på f. m. samlades
vi till offentligt möte, då ganska många
voro närvarande för att lyssna till ordet.
Sedan på e. m. kl. samlades vi vid
älven för att åhöra en doppredikan av
pastor Söderholm, den första doppredikan han
hållit. Det var en underbar stund, och, vi
kände att vi voro samlade under ett
öppen himmel. Gud gav sin tjänare nåd och
kraft från höjden att med frimodighet
svänga Andens svärd, under det att Gud
genom sin Ande riktade det mot våra hjärtan.
Ära vare hans namn! Och säkert är, att
mänga fördomar angående denna sanning
under tiden ramlade, och många vände hem,
givande sanningen rätt. Efter föredraget
förrättades dopakten av undert., då tre unga
själar stego ned i dopets grav, jublande
över att få följa Jesus hela vägen. Kl.
7 på kvällen samlades vi åter till möte,
då alla som trodde på Herren voro
närvarande och vi tillsammans fingo fira minnet
av Jesu död. Det hela avslutades med ett
varmt hönemöte, då vi särskilt bådo för
dopkandidatema, att Herren måtte
bekläda dem med den Helige Andes kraft, så
i att de därigenom kunde sättas i stånd att
leva det fulla uppståndelselivet.

Ja, sä var dä denna dag slut, och en
minnesdag var det för oss alla. I
synnerhet var det nog detta för kyrkoherden,
enär dessa högtidsstunder voro de första
som han varit med om bland Guds fria barn.

Vi fortsatte sedan vår resa till Hörnäs,
Billsta och Backe, och på alla platserna
fingo vi erfara, att Herren var ined oss.
Kyrkoherden, som förut haft ganska
dåliga ben, fick erfara, att Herren även gav
styrka åt benen, så att han nu utan hinder
kunde gå och, stå ibland flera timmar om
dagen, under det att han förut, efter
endast en dags arbete och mycket stående,
följande dag var nödsakad söka vila, under
det han plågades av svår värk i benen.
Ja, Herren tänker icke allenast på vår
andliga nöd, utan även på vår lekamliga (Joh.
21: 5).

Så var då denna vår resa tillsammans

SEGRAR. , 329

slut, och länge skall i minnet förtleva de
sköna och’ härliga intryck, som jag fick av
broder Söderholms alltigenom helgade liv
och uppträdande. Måtte Herren i rikt mått
ersätta honom, för det stora offer, som
var förenat med det steg han tagit, samt
göra honom till stor välsignelse här på
jorden.

Till sist en fridens hälsning till styrelse
och alla kamrater och vänner på fältet"

A. J—n.

Ord i sinom tid.

I ett jänuarinummer av Chicagobladet för
i år träffade vi häromdagen på en av G.
F. J :s kommentarier, vilken skoningslöst
blottar förfallet bland Amerikas kristna. Den
är ett giv akt även för vårt lands ungdom
och, kristna folk, ty den förvärdsligade andan
har trängt in tillräckligt långt även bland
oss; den sunda uppbyggeisen liar ersatts
av muntrationstillställningar och nöjen. Det
är som om Guds ord, sådant det är oss
givet, ej längre duger eller passar för de
unga. Här kräves en återgång till den
djupa, allvarliga kristendom, under vars
inflytande vi, som, nu äro äldre, stodo i vår
ungdom. Ty den moderna
nöjeskristendomen kan ej hålla stånd i proven, vare sig
i livet eller döden. De andliga farsoterna
sprida sig med vinden, likasom andra
farsoter, och det gäller, att vi genom ordet
och, Auden göras »immuna» — oemottagliga
för smittan.

Vi låta den nämnda »kommentarien»
inflyta i T. S., emedan ett väckelserop så
väl behöves.

*



Nu se de blinda, d. v. s. ett stycke!

Här vid statsuniversitetet har man, sent
omsider, gjort en stor upptäckt.

Man har uppdagat, att materialismen
håller på att taga överhanden! Den
märkeliga upptäckten, som en höna kunde ha
kacklat om för åratal sedan, har nu
framträtt i så klart ljus, att professorerna t.
o. m. se det!

Moralen vid universitetet erkännes ha
sjunkit på ett förfärande sätt, på grund av
den påträngande materialistiska åskådningen
och penningebegäret. »Människor taga sig
ej tid att umgås med sin skapare», säges
det.

Det sade jag’ till gubbarna för tvä år
sedan, då jag var inbjuden ,att hålla ett tal
inför dem. Men det tog sä illa — att
jag blev aldrig bjuden dit mera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1920/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free