- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettioförsta årgången. 1920 /
339

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS

kraft. Så stor och överströmmande
var hans lycka, så överflödande hans
ljus, att han vid mötet en timme
därefter kunde stå upp och vittna om
honom, som nu bodde i hans hjärta.
Han berättade, huru undret var skett,
och huru enkelt och rättfram det var;
fy allt var det ju av Jesus och intet av
honom själv. Först då han fick
blicken helt på Jesus för att aldrig mera
rikta den mot sig själv, kom den
helige Ände i sin fullhet.

*



Vilja vi nu, efter att ha hört om
denne redlige mans långvariga sökande!,
fråga: Varför är där bland de
allvarligt troende så få, som uppnå löftet? så
är orsaken tvivelsutan den, att så
många av dem, utan att veta det, söka
efter någonting orätt. De söka ett
resultat i egna goda egenskaper i stället
för den helige Ande allena till att taga
sin boning i dem och förbliva ati dem.
De ha blivit bländade, så att de icke
kunna se, att Guds ord talar om, att
Jesus aliena är »ja och amen» till illa
Guds löften, den enda vägen, att allt
är färdigt och att Gud blott väntar
att vi skola komma och taga emot hans
gåva. 1 stället för att se helt och
hållet bort ifrån sig själv försöka de att
frambringa och utveckla det, som
Jesus aliena kan uträtta i dem.

De begå ett dubbelt fel: de förväxla
sina egna ansträngningar och
föresatser med helgelse och tillväxt i nåden,
fastän dessa ting icke ha något med
varandra att göra; ty helgelse, vad
är det annat än att överlämna självet
åt Jesus och i tro mottaga honom som
sin heliggörare, sitt allt i alla?
Och tillväxt i nåden, är det annat än
att djupare försjunka i Guds kärlek
till oss ovärdiga? Nåd är Guds kärlek
till oss, icke någon dygd hos oss. Ju
mer vi lära känna hans bottenlösa
kärlek’ gentemot oss och vår egen
ovärdighet, ju mer växa vi i nåden, ledda
av den helige Ande, från den stund vi

SEGRAR. , 339

mottaga honom och överlämna oss åt
hans ledning. Detta är raka
motsatsen till att växa till i känslan av egna
dygder. Den som, om än omedvetet,
ser efter sina egna »goda»
egenskapers förkovran — ser på sig själv och
icke på Jesus — han står med
ryggen mot solen och ser på sin egen
skugga. Därför måste det så
fullständigt misslyckas för människor, som
vänta att helgas genom tillväxt och
framåtskridande i något av deras
e-get. Detta är då en förklaring på,
varför så många allvarligt troende
icke bliva välsignade; de vända icke
blicken helt bort frårr sig själva och helt
på Jesus.

En fråga, som ofta framställes av
människor, som säga, att de vänt sig
bort från sig själva, men som likväl
icke lia mottagit fullheten i Kristus,
är denna: »Varför får jag icke denna
upplevelse?»

Vi svara: Orsaken ligger ofta i
något av dessa två: antingen ha de icke
helt antagit Jesus som det enda offret
för synd och som hefiggörare och
förlossare, fullkomligt tillräcklig för dem
för tid och evighet. Eller ha de icke helt
och odelat överlämnat sig åt honomi,
icke vänt sig helt bort ifrån sig
själva och till Kristus. De arbeta
ännu på att frambringa något gott hos
sig själva, de försöka av ali kraft och
stundom under stora offer att själva
bringa saken i ordning, innan de ö~
verlämna sig helt åt Jesus; eller,
om de blivit förda till att se, att de i de
stora spörsmålen tränga till Jesu hjälp,
såsom den ende som kan föra dem uf,
så finnes där dock ett och annat, som
de tro sig kunna ernå genom egen
hjälp. De ha ännu ett litet finger med
i spelet, och deras ansikte är sålunda
icke helt och hållet vänt till Jesus.
Så länge tyngdpunkten blott i minsta
mån måste ligga i oss, ha vi ännu
ansiktet mot vår egen skugga och
ryggen mot Jesus. Vänd dig därför
skyndsamt om, sätt icke din förtröstan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1920/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free