Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 TRONS SEGRAR.
fått genom den naturliga födelsen, och
den nya naturen meddelades åt oss, när
vi blevo födda på nytt genom den
helige Ande. Genom denna nya natur
stå vi i släktförbindelse med Jesus
Kristus, den andre Adam.
Liksom synden är ett arv från den
förste Ädam, är frälsningen ett arv
från den andre Adam. Om nu
Adams-arvet, »syndens arv, är mäktigt, så är
Kristusarvet ännu mäktigare, såsom vi
finna av t. ex. Rom. 5: 12 f. Ja, vad
vi hava i Kristus övergår i kraft allt
vad vi hava från| den förste Adam.
Vår text talar om Kristusarvet;
om helgelsens underbara välsignelse.
Men innan vi gå närmare in i texten,
vill jag ställa den frågan till en och
var: Har du tagit emot arvet i
Kristus? Har du blivit född på nytt till ett
levande hopp genom Guds Ande? Är
du viss om barnaskap och syndernas
förlåtelse? Se, om vi icke äro vissa
på denna punkt, hur skola vi
kunna tillväxa i helgelse? Det är
fåfängt att komma till en konferens för
det andliga livets fördjupande, om vi
sväva i ovisshet rörande vårt
barnaskap hos Gud. Hur skall den kunna
växa till, som aldrig än fått liv? Och
dodk finns det, Gudi klagat, bland
Guds kära barn många, som äro
o-vissa om sitt barnaskap, om
syndernas förlåtelse. Jag förstår den
ställningen, ty de första fem åren av mitt
trosliv — med undantag av första
halvåret — levde jag själv i mycken
ovisshet. När det gick något så när bra
för mig att vandra som en kristen^
var jag viss om att Gud hade förlåtit
mig mina synder, men när jag
stapplade och föll, blev det alltid ofrid och.
tvivel om barnaskapet. Jag hade icke
den blick på Kristus den
korsfäste, som jag behövde. Jag
hade för mycket stannat vid mina
egna erfarenheter och såg för mycket inåt
i mig själv.
Det är månget Guds barn, som
befinner sig i samma belägenhet. Så län-
ge det går något så när bra för digy
är du viss om att du är en kristen,
men går det illa, är du f genast oviss.
Det kan också givas en annan orsak
till ovissheten, nämligen att man
"bedragit sig själv. Det finns säkert i de
troendes hop många som tro sig vara
Guds barn och icke äro det. Finns
någon sådan själ här, så vill jag säga:
Det finns hopp och hjälp även för dig),
om Gud annars får föra dig till verklig
syndakännedom, så att du blir
förlorad i dina egna ögon. Blir du dei*,,
så kan du bliva frälst av nåd och det i
dag.
Hava vi verkligen tagit emot
Kristus men ändå äro ovissa om vårt
barnaskap, beror det på att vi icke fattat,
att frälsningen icke ligger i något
inom oss, i vad vi äro eller kunna göraj,
varken i vår sinnesändring eller tro^
utan att grundvalen för frälsning
ligger i Kristus, den korsfäste, och i hans
fullbordade offer.
O, att ditt hjärtas ögon öppnadest,
så att du såge den grunden, Kristi
fullbordade offer, detta offerv om
vilket det säges, att vi genom detsamma
hava blivit helgade!
Innan vi närmare betrakta detta för
oss framburna offer, vilja vi tänka Då
vad ordet »helga» betyder.
Helga betyder först och främst
»avskilja». I det gamla testamentet
helgades tabernaklet och alla dess kärl
och tillbehör åt Gud. Detta helgande
eller avskiljande var tvåfaldig! Dels
avskildes dessa föremål från
allt världsligt bruk, dels
avskildes de åt Gud till hans
t j än s t.,
Tänka vi nu påi oss själva, så betyder
det att vara helgad först att vara
avskild från synden och världsligheten,
för det andra att vara avskild för Gud
till hans tjänst.
Det finns en annan bild i det gamla
testamentet, som om möjligt
åskådliggör, vad helga betyder, på ett ännu
skönare sätt. I Jos. 6: 18—24 lämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
