Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
, 377
ditt liv. Så vill han göra med alla,.
Det är min glädje idag att veta: Han
vill på nytt taga mig i sin hand för
att mera helt än förr dana mig efter
sin vilja. Må det vara allas vårt
hopp! Amen.
(Sanningsvittnet.)
rQfjärneljus kjHng k]rubban.
Av e/?/c.
Du sändebud i juletid,
Du klara Jesusstjärna,
Som bådar jordens barn Guds frid,
Jag återser dig gärna!
Du är välkommen hit igen
Liksom en kär, förtrogen vän;
Ack, lys mig, lys mig, kära, än
Till "barnet uti krubban"!
Du log så glad på himmel blå
Mot pilt i barndomstider.
Han knäppte ofta händer små
Till dig i sina strider.
Han smektes av din milda glans
Och trodde, att det ingen fanns,
Som kände så den vännen hans,
Som låg på strå i krubban.
När nordan kring hans hydda ven,
Han drömde strax om julen
Och såg i andanom ditt sken
Kring hyddorna och skjulen;
Han trodde, att din stråle klar
En gåva skön till honom bar,
Och att den allra bästa var
Från barnet uti krubban.
Varthän jag sen i världen drog,
Så följde mig en strimma
Utav det stjärneljus, som log
Igenom natt och dimma.
Det var min tröst på väg så lång,
Det var min sol, det var min sång,
Det bjöd mig gå med allt mitt tvång
Till barnet uti krubban.
Och ledd av dig, lik österns män,
Jag kom med mina håvor
Och offrade — men fick igen
Den yppersta bland gåvor.
Ack, jag jick slutas i hans famn,
Som frälsning äger i sitt namn;
Jag fann för livets färd en hamn
Hos barnet uti krubban.
Och därför önskar än jag gå
Till Betlehem i Juda,
Att där bland stora barn och små
Mitt offer honom bjuda
Och ödmjuk bedja om den frid,
Som lyser sonande och blid
I denna helga juletid
Från barnets blick i krubban.
Sen vill jag gå och hålla fest
Uti min tysta kammar
Och bjuda honom hem till gäst
Vid stjärneljus, som flammar.
Där, i min stilla bönevrå,
Jag ville möta alla då,
Som längta att välsignas få
Av barnet uti krubban.
Där vill jag ock i tysthet ge
Min skärv åt de elända
Och vid de tända ljusen se
Vår glädje återvända;
Där vill jag höra ljuda glatt
Den gamles fröjd och barnets skratt
Med änglasång I julenatt
Kring barnet uti krubban.
Sen vill jag slumra in så säll,
När nattens skuggor falla,
Och drömma om det faderstjäll,
Där vi få samlas alla.
Dit längtar jag dock allra mest;
Där vet jag, att det blir mig bäst,
Där vill jag evigt bli din gäst,
O helga barn i krubban!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>