Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TRONS SEGRAR. 88.
ett gement, motbjudande utseende,
och det kvinnliga vidunder, som skulle
personifiera madonnan, var en allmänt
bekant sköka. En av de många
vagnar, som utlånats av sovjetregeringen,
innehöll en grupp, framställande de
tre personerna i den heliga
Treenigheten. Bolsjevikpolis skyddade
deltagarne i den hädiska tillställningen.»
Moskva är blott första flöjten i den
orkester, som kommer att låta höra
sig i kristenheten — hvars musiks
grundton är profetiskt angiven i Ps.
2: »Låtom oss sönderslita deras bojor
och kasta deras band ifrån oss.»
VI. Antikrist.
Men tillbedjan, icke förnekelse, är
det slutliga målet, och affallet bär i
sitt sköte Antikrist. Mr H. M.
Hynd-man, grundläggaren av social
demokrati i England, sade vid slutet av sitt
liv: »Jag brukade tänka, att den
sociala demokratien skulle taga
religionens plats; men nu ser jag, att religiös
tro i en eller annan form skall vara
nödvändig i hundra år ännu, o c h
det skall åligga oss att på
något sättfinna den. Napoleon
sade: »Om det hade varit endast en
religion, skulle jag hava omfattat den.»
Apokalyptiska teckningar, som för
femtio år sedan föreföllo nästan
otroliga, närma sig i dag i faktisk
verklighet.
I S:t Markus’ episkopala kyrka i
New York blev den egyptiske guden
Amen-Ra dyrkad helt nyligen.
Prästen började först med en förrättning
enligt bönboken och ledde därpå
församlingen i en växelsång till Aten,
en död egyptisk konung. Så föll hela
församlingen på knä och läste en
hyllningsbön till Amen-Ra. »Hell digt,
Amen-Ra», lydde bönen, »herre över
jordens troner, den gamle av dagar,
uppehållare av ting som äro, främst
bland gudarne, sanningens och
rättfärdighetens herre, gudarnes fader,
skapare av människor och djur och.
växter.» Tillbedjan i kyrkobyggnader,
icke av en död egyptier utan av e n
levande romare, nämligen det
kommande vilddjuret, Uppb. 13),
kastar sålunda redan sin hemska skugga
på den mörknande afton him mel en.
Det sista ordet är icke ateism, utan
Antikrist.
VII. Vår förpliktelse.
Nu komma vi till vår förpliktelse.
Profetior om domar äro icke endast
förutsägelser, utan givas även till
varning. Helvetet är besklivet, för att
ingen må komma dit; så bör ock
profetian betraktas, icke som en diagnos
om viss död, utan som ett motgift att
rädda de döende. Nineves invånare
gingo fria för den hotande domen
genom sin skyndsamma bättring.
Därför skola vi icke i misströstan låta
händerna sjunka ned, utan upplysa
och varna människorna, att så många
som möjligt må räddas undan de
kommande domarna. Den moraliska
midnattens svarta mörker må sporra oss
till verksamhet, så att, även om vi
skulle gå under, vi må hava satt in
hela vår kraft emot den
framträngande flodvågen. Så ljuder maningen till
Kristi lärjungar och stridsmän med
avseende på den yttersta tidens
förhållanden: »Men 1, mina älskade,
uppbyggen eder själva på eder allra
heligaste tro, bedjande i den helige
Ande, och behållen eder i Guds
kärlek, och vänten vår Herre Jesu Kristi
barmhärtighet till evigt liv. Och
tillrättavisen somliga, dem som
t v i v 1 a, f r ä 1 s e n somliga,
ryckande dem ur elden,
förbarmen eder över somliga med
frukta n, hatande till och med den
av köttet besmittade livklädnaden»
(Jud. 20—23).
Tillåt inig sluta med att anföra ett
ord, utsänt av en böneförening: »Må
vi vara redo att gå, dit Gud kallar oss.
Må vi vara redo att bryta med vilken
person som helst och vilket samfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
