Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
181.
att göra uppehåll i och för tågombyte,
måste han väckas; och stor blev hans
förtjusning, då han upptäckte, att jag var
kommen. Han hoppade av glädje på bädden.
leke kände han väl riktigt igen mig, men en
aning sade honom nog ändå, vem som
kommit, tills han fick höra, att han nu
äntligen var hos sin efterlängtade pappa, som
han hemma så många gånger sagt sig
skola resa till.
I Tientsin fingo de skiljas från de sista
av ressällskapet, som där hade att göra ett
uppehåll.
Vår yngsta flicka blev på kraftig inrådan
vaccinerad i Shanghai, och det blev så pass,
att hon svävade mellan liv och död. Det
blev blodförgiftning i armen — medförande
sorg, vaka och arbete att börja inträdet i
Tatung med. Därtill har hon såväl som
gossen varit sjuk och krasslig flera gånger.
Detta allt blev för min hustrus redan
under utresan av vaka och omtanke hårt
anlitade krafter för mycket, så att hon så gott
som hela vintern fått ha känning därav.
Klimatombytet har ock gjort sitt till här, enär
krafterna gång på gång blivit nedsatta av
förkylning. Klimatet här är så olikt vårt
där hemma. Det är så hårt och kargt, och
det tager en lång tid, innan man blir van
vid det. Jag märkte det själv, denna
sista gång mera än förr; först denna vinter
har jag funnit mig mera obesvärad av
detsamma.
Vår äldsta flicka är nu i skolan på
Ki-kungshan, i prov. Honan, och befinner sig
väl. Det är i sanning en härlig plats;
klimatet är det bästa man kan önska sig.
Det påminner en riktigt om Sverige. Om
vintern är det åtskilligt med snö, så
barnen kunna till och med få roa sig
med kälkbacksåkning. Undervisningen och
ordningen vid skolan äro utmärkta. Rektor
såväl som lärare och lärarinnor söka alla
göra sitt bästa för att föra de små framåt på
kunskapens väg, och de självuppoffrande
vännerna, »husfar och husmor» med deras
hjälparinna, spara ingen möda i sitt
omsorgsfulla kali att vara i fars och mors
ställe för de små samt sköta om skolhem
med mera.
På samma gång som vi innerligt tacka
Gud och missionsstyrelserna för att här ute
ha fått en sådan plats att sända våra barn
till, frukta vi stundom, att; bördan skall bli
de senare för tung, då nnssionskassorna
redan äro myckel hårt anlitade. Vi vilja dock
bedja och hoppas, att Gud skall i
fortsättningen giva de erforderliga medlen, att
verket må kunfla ostört fortgå.
Det var meningen, att våra flickor skulle
ha följts åt till skolan, men den yngre blev
på grund av svaghet förhindrad att denna
gång följa med. Jag hoppas det skall bli
henne möjligt till höstterminen. Min
hustru söker nu, så långt möjligt, läsa upp med
henne under denna termin.
Vi lia alltid fullt upp med arbete av det
ena eller andra slaget, och tiden för
brevskrivning blir, ledsamt nog, alltför knapp.
Allt hittills ha vi haft lugnt i provinsen,
men rövare härja ej långt ifrån oss. Jag
hade nyligen brev från en av bröderna i
Alliansmissionen, vilken sade, att i
Saratsi-trakten härja de vilt, så att det t. o. m.
är fara för att lantbrukarna ej kunna beså
sin jord. O, detta arma land och folk! När
skall en bättre tid för det inbryta? Det
torde ej bli någon ordning här, förrän
Fridsfursten , kommit. Han är nog också snart
här.
Vår guvernör har dock redan vidtagit
åtgärder för att förebygga, att vi skola råka
ut för rövarne utanför muren. Vi ha därför
blivit uppmanade att ej resa ut utan
soldateskort samt ej resa mer än nödvändigt.
Guvernören var dock så finkänslig och
omtänksam, att han express sände upp sin
privatsekreterare hit till Tatung för att komma
i närmare kontakt med oss och få litet
bättre reda på vårt fält. Han skulle också
betyga oss, att guvernören ej alis ville
hindra vårt arbete, utan endast hade goda
avsikter. Han varnade oss särskilt för att
resa eller vistas nära gränsen till närmaste
provins, där, som sagt, rövarne härja; ty han
fruktade, att om dessa finge höra, att vi vore
i närheten, de då kunde resa dit på natten
och taga oss till fånga samt resa tillbaka
igen samma natt, och sedan vore han ur
stånd att hjälpa oss. Vidare ville han till-
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
