Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
TRONS S EG RAR.
don med Patricia, och med den hade
Vi en skön resa över Nordsjön och
anlände till Göteborg den 26 maj.
Så vackert Sverige är, klätt i
sommarskrud, och så lugnt och stilla allt
förefaller! Gud välsigne vårt kära
fosterland och göre dess invånare
tacksamma för vad de äga!
Vår adress är tills vidare:
Forserum.
Ingeborg och G. G a u t e.
Till evangelisterna.
Älskade kamrater!
Ofta har jag känt en innerlig
längtan att genom T. S., medelst vilken
jag kan nå eder alla, sända en
hälsning.
Först, tack för edert arbete och
edra förböner för Herrens små
pekfinger här ute! Edert verk skall få sin
lön. Dock, vi skåda ju ej efter lön,
ty arvet är vårt. »Herre, gör oss
trogna!»
Då jag tänker på edert arbete i
hemlandet, beundrar jag er. Då jag
tänker på huru ni år ut och år in gått
ocn gå Herrens ärenden, ja, varit
Herrens små »luktvioler» i vårt hemlands
mörka trakter — kanske ibland
nedtrampade och föraktade av
tanklösa ungdomsskaror men, emedan
roten varit planterad i Kristus, i
stånd att resa eder upp igen
för att dofta så mycket härligare
till Jesu ära — då röres mitt hjärta.
Vi tacka Gud för eder! Vi känna
också, att vi äro beroende av eder, ty
vi behöva edert stöd, edra förböner.
Vi älska eder och fröjdas med eder
över segrarna; avståndet är ej långt,
oaktat land och hav skiljer oss åt.
Då vi under vår vistelse i
hemlandet bodde på en plats under några
månader, kommo en dag två evange-
lister med sina cyklar, på vilka de
bt^n-dit sina packningar. De voro ute i
Konungens ärenden, hade lång väg att
resa och möte på kvällen, men, nöjda
och glada, tänkte de ej på
ansträngningarna. Detta gjorde ett så djupt
intryck på mig. De blevo så stora i
ali deras enkelhet och stillhet.
Kristuslivet, där kärleken tvingar en att
försaka sig själv för andra, lyste så
skönt fram — jag kände mig gripen
och liten. Detta står så ofta för rriig,
då jag tänker på eder, älskade
kamrater. Gud välsigne eder i striden!
Vi må gott. Gud är så god!
Klimatet här i Hunyüan är litet svårt
under den heta tidén, så barnen
fingo kolera första sommaren, sedan vi
nu senast kommo ut. Det såg mörkt
ut, Greta svävade mellan liv och död,
men Gud hjälpte igenom — ett
under för våra ögon! Kort därpå
insjuknade jag i tyfoid. Gud hjälpte.
Äter ett stort under för våra ögon!
I arbetet få vi erfara Guds närvaro
och hjälp. Hedningarna lyssna gärna,
och vi få bereda vägen för Herren
genom att undervisa dem i
evangelium. Men det räcker ej, vi vänta
på att Guds kraft skall uppenbaras,
så att ej bara en och en kommer till
korsets fot, utan skaror. Sista tiden
har varit mycket arbetsam men skön.
Gud har på ett så påtagligt sätt stärkt
sin ringa och svaga tjänarinnas
krafter. Det har känts så härligt att
tillsammans med de kära troende få
tränga in i det dyrbara ordet, och det
har känts så skönt få tala om Faderns
och Sonens kärlek till de arma
kvinnorna, som få smaka så litet av
kärlek. »Kan eder Gud böta hjärtenöd?»
fråga de ibland. »Mitt hjärta är så
sjukt av sorg och nöd, kan jag
finna läkedom i eder lära?» Var och en
vet själv, huru ljuvt det är att få
tala om Guds kärlek till sådana.
Prisen med oss Herren för hans
stora nåd! Bedjen för våra kineser!
Tänk också någon gång med en bö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
