- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjätte årgången. 1935 /
51

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 1 Februari 1935 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 TRONS SEGRAR



ende frågan i Matteus 27:22: »Vad skall
jag då göra med Jesus?»

»Om vi öppna våra hjärtan för Honom,
så skall Han rena dem, ty Han har lust
till barmhärtighet.» — Skall inte tala mera
om bibelstudiet, ty det bleve i alla fall
bara styckverk, men Gud öppnade ordets
dörr underbart, och vi, som hade förmå-
nen få vara med, äro tacksamma; men
det är ock ansvar förknippat därmed. Må
vi bättre än hittills i både ord och van-
de) visa, att »Kristus bor i oss».

Ett varmt tack till var och en, som
medverkade till att jul- och nyårshelgen
på G. blev vad den verkligen var, välsig-
nad!

En som var me d.

Södermanlands ombudsförening

höll sitt kvartalsmöte i Lunda missions-
hus, Jönåker, trettonhelgen. Högtiden bör-
jade på lördagskvällen och fortsatte un-
der söndagen med tre möten, som leddes
av Handl. Berglund, Nyköping. De red-
skap, som av Gud fingo nåd att tjäna, voro:
missionär och fru Alm, evgl. Blenda Nils-
son, Ester Månsson, Karin Åbrink och Sig-
rid Nilsson. — Offer upptogs för såväl
inre som yttre missionen.

Från första stund blev grekernas ön-
skan enl. Joh. 12:20 f. vår: »vi skulle vilja
se Jesus». Och när vi påmindes om Her-
rens ord genom Jeremia: »Hans väldige
skall jag låta komma mig nära och nalkas
mig genom att våga sitt liv» — och fördes
fram till Golgata, där Hans Väldige gav
sitt liv, för att vi skulle få se Fadern —
då tackade varje hjärta, som genom tron
mottagit Jesus, att det finns möjligheter
att se Honom och själv äga Flonom inne-
boende i sitt hjärta.

Under söndags f. m :s möte fingo vi
allvarliga lärdomar ur skildringen1 av de
vise männen, som följde stjärnan men på
grund av egna tankar och meningar veko
av mot Jerusalem för att i konungaslottet
finna den nyfödde Judakonungen. »Och den
är vis», fortsatte missionär Alm, »som föl-
jer stjärnan, Ordet, och låter sig ledas av
den Helige Ande.»

Fru Alms vittnesbörd om Gudsrikets fram-
gång biand de svarta i Afrika var gripande
och intressant. Särskilt berättade hon från
barnarbetet; och genom de bilder hon rul-
lade upp, var det säkert månget barnaäl-
skande hjärta, som jublade vid tanken på
att de små få höra om och lära känna

den store barnavännen. Det som i världen
är svagt, ja, det som ingenting är, det kan
Gud göra någonting av genom Jesus Kris-
tus, som för oss blivit till visdom från
Gud, till rättfärdighet, helgelse och för-
lossning. Och så ha både stora och små,
svarta och vita endast att berömma sig
av Herren själv.

Vi som höra Herren till och äga Jesu
Kristi sinne, Fil. 2:5, äro lika fyrbåkar,
vilka runt Afrikas och andra länders kus-
ter vägleda de färdande genom de svära
passen mot målet. Ljuset i en fyrbåk bör
vara det bästa och klaraste för att leda
rätt i mörker. Det är Jesus själv, som
genom oss vill lysa; Han har valt oss män-
skobarn att vara »fyrbåkar», som sprida
ut det sanna ljuset. Hur allvarligt då, att
det verkligen blir HAN SJÄLV, som får
genomströmma oss, och vi uppgiva våra
egna försök att lysa, eftersom vi själva
äro idel mörker.

»Vi vilja falla ned och tillbedja Konunga-
sonen», var ett av slutorden under dageni.
Och det blir så; när en människa är upp-
fylld av Anden och talar vad ANDEN lär,
som Endast har till uppgift att förhärliga
KRISTUS — då vilja vi av hela vår va-
relse tillbedja endast Jesus.

Enligt uppdrag

A. L.

H. F;s ombudsförbund i Jönk. län

höll sitt ordinarie möte i Vaggeryd un-
der trettondagshelgen. Högtiden började in-
ledningsvis på lördagskvällen och fortsatte
med trenne möten på söndagen. Med gläd-
je fingo vi se högtidsfirande skaror kom-
ma tillstädes. Många kommo långväga ifrån.
Ofrivilligt fördes Jesu ord till minnet: »Mån-
ga skola komma frän öster och väster och
bliva bordsgäster i Guds rike». Matt. 8:11.
Att få komma till de dukade borden i
nådens rike på jorden och sist efter livets
långa, besvärliga resa till de himmelska bor-
den och sitta till bords med Abraham, Isak,
Jakob och ALLA de heliga — o, vilken
dag! Att borden voro dukade av »märg-
starka rätter och gammalt, silat vin», det
fingo vi erfara, och hunger förmärktes också
i hög grad. Vi fingo skåda strålarna från
Betiehemsstjärnan och voro samlade om-
kring Jesus i ordets fulla bemärkelse. Det
var mycket av Jesus i vittnesbörd och sång.
Och bönen’ steg till Gud, att vi mera skulle
kunna hälla Honom helig i våra hjärtan och
liv, såsom grundtonen i det hela var. Vitt-
nen voro A. Martinsson, sekreterare Th.
Svensson, som gav oss många praktiska
råd för liv och verksamhet, reseombudet
Alfred Jonsson, grosshandlanden Per Jo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1935/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free