Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. 15 Februari 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 TRONS
slutet. Jag tycker mig se honom,
hur han log i sitt allra innersta och
hans ansikte strålade upp, då han i
tankarna föreställde sig den nya eko-
nomibyggnaden med en förträff.ig in-
ko rsport, varest han kunde inrymma
hela egendomens nuvarande avkastni g
och mer därtill. Sedan skulle han leva
sorgfritt, fri från bekymmer. Jag tyc-
ker mig se, hur han satt och log helt
trygg, ty nu — var han framme, nu
var han uppe på backens krön.
»Slå dig till ro», säger han till sig
själv, var det icke så han sade? »Slå
dig till ro — ät — drick — var glad!»
»Ät — drick — var glad!» Icke
mera. Omedelbart därefter står det:
»M en Gud». — Ack, att det hade
varit bonden, som hade tänkt så långt.
Han tänkte för sig själv: »Du har
förmögenhet nog för de kommande
åren, slå dig till ro, ät, drick, var
glad! Ack, att han hade fortsatt med
den tanken: »Men Gud —■ — vad
säger Gud?» Men Gud sade: »Du
dåre, i denna natt skall man kräva
din själ av dig.»
Hade tanken på Gud fått gripa hans
hjärta, då hade allt varit annorlunda.
Han var materialist. Och jag vill be-
känna och förmodar, att, om I viljen
vara uppriktiga, även I måsten tillstå:
»Så är det. Detta är snaran för oss.»
Och ändå vill jag säga: I veten icke
tiondedelen av den förfärliga fara,som
här hotar eder själ. Materialismen
som livsprincip är långt farligare
än materialismen som tankeprin-
c i p.
Det är materialismen, som Jesus
sätter under debatt, och det är av
nöden. Man kan stundom tycka, att
man tänker något stort och lyckas fri-
göra sin själ från det jordbundna.
Man tycker, att man höjer vingarna
högt över marken. Men så finner
tnan snart, att det var utan all bety-
delse. Det är nämligen icke det and-
liga, som har makt över oss och driver
oss. Det är det materiella, det jor-
SEGRAR
diska, det är, för att sammanfatta
det i ett ord, betecknande vad som
i livet framställes såsom framför allt
eftersträvansvärt — pengarna.
Vad är materialismen? Det är en
självbegravning. Dag för dag begra-
ver materialisten sig själv. Han är
död och håller på att mer och mer
gräva ned sig i sin grav. I skolen
kanske invända, att detta är ett allt-
för starkt tal. Jag tror det icke. E-
mellertid har jag intet emot, att in-
vändningar framkomma.
Om den rike bonden hade levat nu,
så hade han själv kanske invänt: »Säg
icke, att jag är materialist! Jag lä-
ser tidningar, jag läser böcker.» Ja,
det kan vara bra att läsa tidningar
och böcker. Det kan vara nyttigt för
ens utveckling; men tidningar och då-
liga böcker äro svältkost för den inre
människan och utgöra en svag mot-
vikt mot materialismens fördärvliga
gift — i många fall ingen motvikt alls
och sämre än ingen. Eller I skolen
kanske säga: »Ditt tal är ensidigt.
Skola vi icke vinnlägga oss om det
jordiska, skola vi icke förtjäna pen-
gar, hålla på och slita, så länge kraf-
terna räcka? Och skall man icke
glädja sig åt det jordiska, åt allt det
jordiska — skall man icke det?» Jo,
det skall man. — Intet orätt ligger
i det som den rike bonden sade: Ȁt,
drick, var glad!» — Det kan varje
kristen säga. Nej, därför kan den
rike kornbonden ej klandras. Det är
för vad han underlät att säga. Det
är hans förtegenhet, som är så
förfärlig. Förtegenheten om Gud,
om det religiösa, motvikten mot ma-
terialismen. Var glad! Gå hem och
se på allt, som du fått av Gud. Men
glöm icke Gud, som har givit dig
detta! Låt det stå skrivet på dina
dörrar och dina möbler, det som Je-
sus säger i dagens text: »Men
Gud — —» Jag vill förklara mig li-
tet tydligare. Jag menar: I måsten
tacka Gud för allt detta. Tackar du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
