Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. 15 Februari 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 TRONS
vara trygg. Du säger kanske, att
»broder A. och pastor B. både röka
och dricka vin». Såg jag ej t. o. m.
biskopen häromdagen på gatan i sin
fina, svarta hatt spatsera med cigar-
ren i munnen? Skulle det då vara
mera synd för mig än för dem? Jag
kan ej tro det.» Detta, att du så
säger, visar ju bara, att du icke ännu
sökt fly och avhålla dig från allt det
där, som är omtvistat. Ack käre! Det
är icke fråga om mera eller mindre
synd, ej heller om vad A., B. eller
C. tillåta sig, utan om vad Gud vill.
Större eller mindre synd! Var står
det skrivet? Tillåten eller icke till-
låten synd? Är det synd, eller är
det icke synd? Är denna fråga o-
viss för dig, så gör du klokast i
att avhålla dig därifrån. Kan pas-
torn och biskopen göra så eller
så och tacka Gud därför, så låt
dem göra det, men om de tänkte
på vad Paulus säger i 1 Kor. 8 om
att vara sin broder till anstöt, den
broder, för vilken ock Kristus dött.
så skulle de icke missbruka sin, som
de anse, frihet. De skulle ej tillåta
sig något sådant, som kunde komma
den svage brodern på fall, utan av-
hålla sig därifrån. Se därför, min vän,
icke på den och den brodern eller
ens pastorn, och hav dem icke i detta
fall till föredöme, utan se på Jesus!
Han ser på dig och vill hjälpa dig
i allt. Kommer du av någon anled-
ning i ett sällskap, där man förnöjer
sig med simpelt, syndigt tal och tvety-
diga njutningar, så glöm ej att också
där bedja Jesus vara med och bevara
dig! Han skall snart leda dig ut
därifrån. Den käre Fransons val-
språk: »Ett ständigt, medvetet um-
gänge med Gud» borde vi alla också
göra till vårt.
Jag kommer nu att tänka på den
där gamla, kända historien om man-
nen, som sökte sig en kusk. Till
denna plats anmälde sig flera sökan-
de, vilka alla naturligtvis sökte fram-
SEGRAR
hålla sin stora skicklighet uti att köra
hästar. De anmodades avgiva bevis
för sin duglighet häruti. Den förste
förklarade med kraft och övertygelse,
att han kunde köra så nära diket som
på — om jag minns rätt — en alns
avstånd därifrån utan att välta ned
däri. Den andre svarade om möjligt
ännu mera karskt, att han kunde köra
ändå närmare, på endast en halv alns
avstånd, och lyckas. Slutligen blev en
tredje tillfrågad om sin skicklighet.
Han svarade mera blygsamt och för-
synt, att han höll sig helst mitt på
vägen. Han hade mindre självförtro-
ende och ville vara försiktig genom
att hålla sig så långt som möjligt
från faran. Det var för honom en
stor trygghet. Han ville ej leka med
faran eller låta inleda sig i frestelse;
det kunde lätt komma honom på fall.
Och se, han fick platsen som kusk.
Jag skulle också hava gjort så, söm
denne herre gjorde: antaga i min
tjänst den person, som hade en så-
dan syn på saken. Jag tror också, att
Herren vill se detsamma hos sina barn:
att de hålla sig långt borta från det
onda. Gör du det? Lek ej med faran
eller frestelsen till det som är ont!
Du kan lätt falla däri. Herren är mäk-
tig att bevara dig.
Th. E.
Är du barn, så är du arvinge.
Barnens klädning, Kristi tillräknade
rättfärdighet, är fotsid och skyler allt,
även fötterna, även vandringens bris-
ter. Och om barnen hava lyten, sö-
ker mor skyla den sneda foten på bäs-
ta sätt. Dessutom står det aldrig,
icke ens i borgerlig arvslag, att blin-
da, döva, på träben styltande barn
icke få ärva — frågan är endast om
barnet lever.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
