Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. 15 April 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
kunna medlen sändas till Fabrikör C. V.
Larsson, Tibro. Gud älskar glada givare.
Med dessa rader sänder jag en varm- frids-
hälsning och ett tack till alla, som kom-
mit ihåg denna plats med gåvor och förbön.
Kamrater, må vi hålla ut!
Enligt uppdrag
Ruth Johansson.
Från Betania, Ljusfors,
»Hur ljuvt det är att komma till Herrens
tempelgård» — så ljöd sängen från en hög-
tidsstämd skara, då vi sönd. den 24 mars
kl. 11 t. m. voro samlade här till evange-
listmöte. Vi blevo sedan i inledningen av
br. H. Karlsson påminda om nåden att få
samlas så här i stillhet omkring Jesus. Tal.
önskade, att vi skulle få en dag i Herrens
gårdar, dä vi, väntande inte från män-
niskor utan från Gud, skulle få se Jesus,
ja Honom allena, på ett djupare sätt än förr.
Då vi sedan av en annan Herrens tjä-
nare i tankarna fördes tillbaka till den stund,
då Jesus bad sin översteprästerliga förbön
— bad för sina lärjungar, bad för oss,
att vi skulle bliva rena, bevarade och hel-
gade, och allt detta pä grund av att Han
helgat sig själv till ett offer för oss —
var det med överfyllda hjärtan vi på nytt
ville överlämna oss helt åt Honom och,
såsom nästa tat. uttryckte sig, »fly till Ho-
nom för vårt livs skull».
Efter en middagsrast samlades vi åter
kl. 2,30 och fingo sä åter sitta ned vid de
rikt dukade borden. Här fingo vi tillbringa
hela eftermiddagen och blevo endast av-
brutna av en kort kafferast. Guds Ande
var nära och verkade genom de olika vitt-
nesbörden. Må den allvarliga maningen:
»Bered dig att möta din Gud», och in-
bjudningen till det himmelska bröllopet ej
ha förklingat ohörda, utan må evighetens
morgon även få uppvisa någon skörd från
detta evangelistmöte!
Vi hade nu kommit till slutet av vår
samvaro, och den ene efter den andre
bröt upp. Må Herren; giva oss nåd, att vi,
där vi verka, spridda på muren, i vårt liv
kunna omsätta det vi hörde!
Vittnen, som deltogo, voro Artur Carls-
son, Ester Wahlström, Margit Sitorck, Rut
Magnusson och undertecknad.
Vännerna på denna plats vilja på detta
sätt sända sin hälsning till syskon i hem-
och hednaland.
Må vi då hålla ut!
Resan är snarligt slut.
Snart vi med paim i hand
Mötas i fridens land.
Enligt uppdrag
Margit L k n d g r e n.
SEGRAR 157
Något för barnen.
"Barnmöte torsdag kl. 4 e. m."
Vid ett kapell i ett större samhälle såg
jag för några veckor sedan denna affisch.
Ordet »barn: inö te» lyste så vackert, och
då jag antog, att även äldre kunde få
närvara som åhörare, ville också jag kom-
ma dit.
Mötets ledarinna var en mycket ung flic-
ka — 16 år kanske hon var. Hon sjöng
sånger och läste psalmen 23 i Psaltaren
samt talade med barnen så gott om den
gode Herden, som vill vårda de små lam-
men. Så vittnade hon om huru Herden
hade uppsökt henne och huru hon hade
blivit frälst, då hon var 12 år. »Det var
på ett möte», sade hon, »då en evange-
list talade och ^manade sina åhörare att
lämna sig åt Gud». Själv tyckte hon då,
så ung hon var, att hennes hjärta var all-
deles mörkt och syndigt, och hon bad den
bönen: »Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta.
— Två mig, sä att jag bliver vitare än
snö!» Hon blev frälst och lycklig.
Allt sedan dess har hon velat vittna
om sin Frälsare och synes ha tagit som
sin uppgift att samla barnen och söka
föra dem till Jesus. Hon önskade, att hen-
nes små åhörare där på platsen skulle bed-
ja till Gud omi att Han mätte rena deras
hjärtan och låta dem erfara frälsningens
sanna glädje och sedan få tjäna Jesus hela
livet. Så kunde de bliva ljus i världen. Til!
sist fingo barnen inlära denna lilla sång-
vers :
»Jag är ett litet, litet lamm,
som vilar tryggt i Herdens famn.
|: Hans famn, den är så stor och vid:
den räcker till ’för dig och mig. :|
(Svensk söndagsskolsångb. 211.)
Jag kände mig lycklig över att få vara
med på detta möte, och min första tanke
gick till eder, kära barn, som läsa våra
barnberättelser i Trons Segrar, att så kun-
na ni även göra. Några av eder, som- äro
frälsta och lyckliga, kunna samla kamra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
