Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. 15 Maj 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
187
De synas här arma och aktas för trä-
lar,
Dock är dem all frihet och lycka be-
skärd.
Gud fyller i smärtan
Med fröjd deras hjärtan.
De äro väl döda fär världenes fröjder
Men leva i anden på himmelska
höjder.»
Abraham stod kvar inför Her-
ren. Detta betydde så mycket, att
Sodoms och Gomorras undergångs-
katastrof blev fördröjd. På Abra-
hams bön blev Lot frälst, kanske dock
såsom genom eld. Lots hustru hann
aldrig undsätta sig på berget. Hon
står där än i dag såsom en var-
ningssignal i tiden. Lot valde själv
att bo nära Sodom. Gud valde åt
Abraham. Sök Guds rike först!
Mose bad till Gud fyrtio dagar och
fyrtio nätter utan att äta och utan
att dricka, kämpande med Gud om
Israels eviga väl. Här betydde Mo-
ses förbön mycket. Gud sade: »Läm-
na mig i fred, att jag må förgöra
dem och utplåna deras namn, så att
det icke finnes mer under himmelen.»
5 Mos. 9:14. Israel hade svårt för-
syndat sig, men Moses låter ej Gud
vara i fred utan kastar sig i räm-
nan till folkets försvar. Gud svarar
på hängiven, uthållig bön. Israel blev
frälst även denna gång.
Elia var en människa som vi. Han
bad i helig nitälskan med Guds sak
för ögonen, och det skedde någon-
ting. Elia var en människa som vi,
dock icke en vanlig »namnkristen»,
utan han var »en ovanlig kristen», som
levde över den allmänna kristna ni-
vån.
Jag tänker på Daniel. Han bad
segrande bön i sin bönevrå. I Luk.
18 Jäsa vi om en änka, som kom till
domaren för att få rätt i sin rättssak.
Denna änka lämnade icke domaren
i fred utan vållade honom mycket
besvär med sitt enträgna bedjande,
och hon fick rätt. »Skulle icke Gud
skaffa rätt åt sina utkorade, som ropa
till Honom dag och natt? Dock när
Människosonen kommer, månne Han
skall finna tro på jorden?» Skall Han
finna dig och mig ibland dessa, som
i tro och trohet stå kvar inför Hans
ansikte, när Han kommer?
I Luk. 11 läsa vi om en vän, som
mitt i natten går till en annan vän för
att låna bröd. Han knackar på och
beder helt oförsynt att få låna tre bröd,
emedan en vän hade kommit till ho-
nom vägfarande, trött och hungrig.
Han blev bönbörd. Och Herren sä-
ger: »Bedjen, och eder skall varda
givet; söken, och I skolen finna; klap-
pen och eder skall varda upplåtet.»
Böneämnen ha vi många och stora.
»Så förmanar jag nu framför allt, att
böner, åkallan och förböner hållas
för alla människor, för konungar och
all överhet.» 1 Tim. 2:1. Vill du
följa med ut på detta stora fält? Här
är ingen begränsning. Kanske någon
tänker: »Jag kan inte ta så mycket
på en gång.» Börja med dig själv.
När Gud fått makt med oss, få vi
makt med Gud i bön. Kämpa ut
din egen Jakobskamp, och säg till
Herren: »Jag släpper Dig icke, med
mindre Du välsignar mig.» Välsig-
nad för att bliva till välsignelse. Låt
Gud besegra dig, om det rätt skall
bli ett långt bönemöte, innan mor-
gonrodnaden går upp och du kan sä-
ga: »Jag har sett Gud ansikte mot
ansikte, och dock har mitt liv blivit
räddat.»
Nu håller brudeskaran på att födas
fram genom dessa heliga förebedjare.
Förstlingsskaran, som skall fram till
övervinnareskap. Gud välsigne in oss
i detta djupa, fördolda böneliv med
Kristus i Gud! Snart är brudgum-
men här.
Anna Dahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
