Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. 15 Juni 1935 (Årsberättelsenummer) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’246 TRONS SEGRAR
(Forts. fr. sid. 237.)
bli ett år med större segrar och många
själar vunna för Jesus.
Y i n g h s i e n. Broder Eklund, som
övervakat missionsarbetet här, skriver
därom:
Arbetet i Yinghsien har det sista
året först vållat oss mycken sorg men
efteråt mycken glädje, i det att Her-
ren, som allting kan förvandla, gjor-
de fiendens planer om intet. Inom för-
samlingen har rått osämja under flera
år och denna blev alltmer tillspetsad,
så att de tvistande voro beslutna att
skilja på sig. Trots detta har det un-
der året varit ovanligt öppet att vitt-
na om Jesus. Ordet har bitit, och
för varje gång vi haft tillfälle vara
där för några dagars möten, ha vi
fått bedja med själar, som kommit
i syndanöd. Vid vårt besök där i
november brast det riktigt loss. Gud
kom så överbevisande genom Ordet
i Anden, så att de blevo alla syndare,
En av dem som mest klandrat sade
sig vara »vägd på en våg och be-
funnen för lätt». I stället för delning
blev det ömsesidig syndabekännelse,
uppgörelse och bön om förlåtelse, så
nu är kärlekens och fridens ande ut-
gjuten i stället för tvedräkt och av-
und. Hela äran tillhör Fridens Furs-
te!
Besatta ha i Jesu namn blivit be-
friade ifrån sina plågare. Rätt mån-
ga ha blivit frälsta, och några av dem
redan genom dopet intagna i försam-
lingen. »Och flera än Han vinna skall;
Hans egendom är världen all.»
Taiyoh. Om missionsarbetet här
skriver Axel Johanson:
Åter har ett år gått sin kos. Då
vi här i Taiyoh se tillbaka på det
gångna året, kunna vi icke rapportera
om stora segrar för Guds rike —
huru gärna vi än ville detta. Dock
ha vi fått arbeta i lugn och ro —
en stor nåd i detta land, där våldet
sitter i högsätet och många Her-
rens vittnen få gå i ständig osäkerhet
för sitt liv, detta särskilt i Sydkina.
Tacka med oss Herren, ni kära mis-
sionsvänner, för allt detta goda!
Arbetet här har fortgått på »fem
faser» under det gångna året.
1. Predikoarbetet har något hindrats
genom kapellbygget men ändå kunnat
uppehållas. Här vid huvudstationen
ha dagliga kvällsmöten hållits som
vanligt, jämte trenne större möten un-
der året, då tillresande predikare ha
hjälpt oss med att förkunna livets
ord.
Vid våra trenne utstationer och vår
hoppingivande utpost ha möten också
kunnat hållas — i den mån evange-
listerna varit trogna sin kallelse. Det
är nog svårare för oss att få tag på
trogna, ansvarskännande evangelister,
här ibland detta snedvridna folk, än
för er att skaffa pengar för dem! Vid
vår äldsta utstation, Shaning, är det
faktiskt sämre ställt än vid arbetets
början, emedan det finns syndande
evangelister, som levat ovärdigt sin
kallelse och så stängt igen för evan-
gelium.
Så hade vi det ovanliga stormötet
i sept., då vi fingo inviga det nya ka-
pellet, varom jag skrivit till T. S. Nå-
gra stora väckelser ha vi icke fått
se, men vi hade nu, vid årsskiftet,
glädjen att i församlingen få upptaga
14 själar genom dopet, och flera äro
anmälda för dop. Men ack! Ser man
på den andliga nivån hos många för-
samlingsmedlemmar, måste man er-
känna, att det är ytterst svårt
komma loss från de hedniska
sederna! — Så det är inte bara
glädjeämnen, som möta oss.
2. Så ha vi sjukvården. Min hustru
har hand om denna gren av arbetet
och har haft ovanligt många sjuka un-
der 1934. Detta arbete är mycket
kostsamt och tidsödande, och frukter-
na synes ringa ibland, men det direkta
samtalet bär stundom frukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
