Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 15. 1 Augusti 1935
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’302
TRONS SEGRAR
innan jag fick ditt brev hade tänkt att
skriva om. Sådana tiderna nu äro i Afrika,
kunna vi reda oss med litet mindre, om
vi få äga hälsa. Då jag var evangelist i
Sverige brukade jag giva tionde, och jag
vet, att det är välsignat och vill börja med
det igen ...
*
Ovanstående ger en liten inblick i huru
våra missionärer i Svdafrika känna det med
avseende på knappheten i missionens kassa.
Som synes, äro de alla villiga att försaka
och att bedja. Somliga se mera hoppfullt
på saken än andra. De olika tankarna bero
naturligtvis även på, att vårt fält är så
vidsträckt, att förhållandena äro varierande.
Det är även skillnad på levnadskostnaderna
i städerna jämfört med landsbygden. De
infödda församlingarna ha naturligen ej hel-
ler hunnit, lika långt i utveckling.
Låt oss förvandla ovanstående korta ut-
drag till bön för våra kära missionärer och
bön att Herren må giva medel för mis-
sionens framgång och utveckling.
G. F.
Högtidsdagar i Slion^we.
Det är ju så med oss människor, att
vi så gärna vilja se framåt, särskilt då
det närmar sig en högtidsdag.
Den 18 mars detta år var för oss en
högtidsdag, mot vilken vi sågo framåt med
alldeles särskild spänning, glädje och för-
väntan. Det var såsom om en ny tid skul-
le inbryta med detta datum. Shongwefolket
skulle Tå en sjuksköterska. Fastän många
böner uppsänts för denna sak, var det
ändå nästan som en överraskning, då böne-
svaret äntligen kom. Det var icke bara
vi och våra barn, som väntade och räk-
nade dagarna —• med oss väntade, med-
eller omedvetet, våra svarta, lidande vän-
ner. Och så grydde dagen.
Långa blickar kastades nedåt vägen. Och
se! Där kommer den efterlängtade motor-
cykeln pustande uppför backen, och syster
Lilly hoppar av. Det var icke första gån-
gen hon kom, ty hon hade förut gjort
ett par korta visiter här; men nu kom
hon för att STANNA. Som syster Lillys
motorcykel krånglade i Komatipoort, var del
broder Thorell, som, alltid tjänstvillig och
trogen, då det gäller att skjutsa på sin
motorcykel, förde henne hit.
I en blink packades upp och ordnades,,
så det blev genast hemtrevligt, och en sjuk-
vårdsklinik, om än mycket liten och en-
kel, kom till stånd. Det var nätt och jämt
att uppackningen och iordningställandet var
klart, så började »praktiken», och den har
hållit på alltsedan. Ingen dags vila —
men en jämn ström av sjuka, någon dag.
över 50-talet. Ja, häpna, ni kära, som läsa!
Men än mera! SLÅ EN BÖNERING om-
kring vår älskade syster, att henne måtte
beskäras kraft och mod för varje dag!
Ett intensivt och ansträngande arbete krä-
ver kraft, kraft. Och ännu en sak-
Medicin är en väldigt dyr vara, särskilt
i detta land. T r o s v ä g e n är ej alltid den
lättaste, men den är den säkraste, ty den
slutar vid Allfaderns hjärta, Hans, sota
säger: »Mitt är silvret, och mitt är gul-
det», och: »Jorden är Herrens och allt vad
därpå är, jordens krets och de som bo>
däruppå».
* &
*
En annan högtid, som vi sågo fram mot,
var den 4 och 5 maj. Det hade talats och
skrivits mycket om pastor Fritz Petersons,
resa, snart sagt, jorden runt; och nu skulle
också vi få ett besök av honom! Det var
väntan och spänning även då bland både
vita och svarta. Redan den 3:dje maj dök
pastor P. upp här, glad och solig. Hans-
krafter togos hårt i anspråk, ty från den
3 till den 6 på morgonen fingo vi lyssna
till hans gedigna förkunnelse icke mindre
än sju gånger. Fredag kväll blev inlednings-
mötet, då våra svarta vänner fingo lyssna
till budskapet genom tolk. Lördagen hade
vi inbjudit vita farmare med sina famil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:58 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ts/1935/0366.html