Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:o 17. 1 September 1935
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’338
TRONS SEGRAR
Gud vare tack för sången, som kom till
mig:
»Var icke snål! Bered din själ till fest!
Vad fröjdfullt överdåd! Låt kärlek tömma
Sin bästa gärd för själens höge gäst!»
*
Kvinnan med nardusflaskan, den världs-
berömda kristtrogna slöserskan, stod åter
framför mig, och min själ omflöts av ,en
ljuvlig vällukt. Vacl hon kunde, det gjorde
hon. Antagligen var hon icke rik och,
mänskligt sett, icke praktisk, men hon äl-
skade Kristus och ville visa Honom sin
kärlek, på det sätt hon bäst kunde.
Hon resonerade ej med sig själv om att
för ex. gå bort och sälja sin nardus och för
en del av valutan köpa en enklare parfym
för Jesu räkning och spara resten av pen-
garna för framtida situationer. Nej, det
bästa nu för Guds Lamm!
Måhända var det någon mer än jag, som
omgavs av tidens frågor om missionen
o. d. under konferensen. Var det du, så
hoppas jag, att du även kom att få syn
på kvinnan med den dyrbara smörjeisen.
Ty det går oss illa, om vi börja se på
missionsarbetet med »vanliga människo-
ögon». Då säga vi snart: »Förspillt!» »För-
kastligt!»
*
»Var icke snål, låt kärlek tömma
Sin bästa gärd för själens höge gäst!» —
NU!
De orden gåvo mig tröst, de styrkte
mig. Jag får fortsätta »slöseriet», slösa
bort min tid, mina krafter, slösa ut om-
kring mig av Guds ord, även där det faller
på stengrunden och vid vägkanten. Tack,
Gud, att jag härvidlag får slösa!
Skarorna skingra sig på Torp. »Vi hade
en dyrbar konferens». Det märks! Av det
som blev över komma välsignelser över ha-
ven oss till godo; det skall räcka, var viss
därom, även till våra svarta evangelistkam-
rater och församlingsmedlemmar och till
hedningar i synd och mörker. — Du var
icke snål, du käre missions vän! Du tömde
plånboken och du gav sista slanten, och
när du så givit allt, önskade du: »Gud,
att jag hade haft något att giva, något
som förslog, ej endast att täcka kassa-
bristen, men att tillfredställa hjärtats hun-
ger att slösande få giva ut!» Kanske
gav du allra mest då, när denna önskan
tärande gnagde ditt hjärta. Gud ser till
hjärtat. Kristi kärlek tvingar; men är det
ej ett ljuvligt tvång? Jag tycker det.
Tack för att du vill fortfara att slö-
sande ge till mitt underhåll och »slösa bort»
en hel del av din dyrbara tid för min räk-
ning inför Gud i bön! Du får också bedja
för alla dem jag kommer i beröring med
här ute. Tack!
Eder ringa medarbetare och syster
Judith.
24 Berg Street, P. M. Burg, S.
Africa. Midsommar 1935.
Brev från C. K. Lundin.
Itongasi M,. S., Munster P. O.,
Natal, Si. Afrika, den 22 juli 1935.
Kära missionsvänner!
Frid!
Nyligen firades hundra-årsminnet av den
förste missionärens landstigning i Durban,
Natal. Hans namn var Gardiner och han
tillhörde engélska statskyrkan. Han stod
trogen på sin ensamma post, fast han icke
fick se mycken frukt av sitt arbete, innan
han dog. Andra missionärer följde efter,
vilka också efter hårt arbete och många
missräkningar fingo sin grav i Afrikas jord.
Alltjämt ha nya budbärare trängt ut til»
varje stam i detta stora land med evan-
gelium. Visserligen är hedendomen icke än-
nu utrotad. Folkets tro på trolldom och
vidskepelse av många slag är alltför djupt
inrotad för att försvinna så fort, men i
varje stam finnas dock nu några, som kom-
mit till era levande tro på Jesus.
Vi ha just nu avslutat en tio dagars bi-
belkurs för våra infödda medarbetare. Brö-
derna Johanson och Anderson kommo oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:58 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ts/1935/0410.html
