- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjätte årgången. 1935 /
383

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 19. 1 Oktober 1935 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS SEGRAEL.

383

skulle fatta sin gyllene harpa och sjunga
denna sång. Ty alltsedan sorgebudet nådde
mig, har denna sång tonat för min själs
öra — ett eko från vår broders sång.

Håll ut! — Målet: »Den gyllne kronan,
den vita skruden Och bröllopsglädjen på
Sions höjd» vinkar så skönt.

Till sist en liten episod från hans hem,
berättad av honom själv:

En dag, medan far var borta, sjöngo
barnen en av K. O. S.:s sånger; och när
de sjungit kören:
»Stränga din lyra, sjung under färden,
Vänta ej här någon lycka och ro!
Lyft dina vingar högt över världen,
Det är din Fader, som river ditt bo» —
sade deras mor:
»Nej, så var det inte utan så här:
’Det är din Fader, som giver dig ro’.»
»Vi ska fråga pappa, om det inte var så.»
»Jo, så var det.»
Barnen hade sjungit rätt...
Du kära, ensamma, står nit vid ditt rivna
bo. Din älskade make är borta. Men »blicka
mot himletv och torka din tär, Snart
kommer Jesus, hem får Du fara». Maken
Dig vinkar, Dig och de kära barnen. »Snart
inför tronen ni jublande står.»
»Där stores ej vår själ av bruset,
Och aldrig når oss stormens fläkt.»

M a t h i 1 d a.

Vid underrättelsen om Th.

Svenssons frånlälle.*

Ack min broder — vän och broder!
Är du icke bland oss mer?
Är det sant: din sol för alltid
Gått bak västerns kullar ner?
Få vi aldrig mera höra
Dina varma vittnesbörd
Eller lyssna till de toner,
Som du sjöng, av Anden rörd?

* Fick ej rum i förra numret.

Som ett folk sin furste sörjer,
Sörjer dig förbundets folk.
Väl och troget har du tjänat
Som en Kristi sanningstolk.
Ofta du i bön och vaka
Kämpade med Gud och vann.
För missionen ute, hemma,
Rikt och varmt ditt hjärta brann.

Men så blev du tidigt mogen
För en högre tjänst än här.
Himlens Konung gav befordran
Till att vara Honom när
För att tjäna inför Honom
1 Hans tempel natt och dag
1 fullkomlig kraft och lydnad —
Här var hyddan ofta svag.

Ja, vi sörja dig, vår broder,
Alen att klaga, höves ej;
Ty vår gode Gud och Fader
Inga misstag gör, o nej!
Väl vi undra, fråga, spörja:
Vem skall ta din mantel opp?
Men till Gud, missionens Herre,
Sätta vi alltfort vårt hopp’.

Därför, broder, fast vi sörja,
Hoppet jublar i vår gråt.
Att du vunnit segerkransen,
Dämpa må vår klagolåt.
Och när tung den känns vår smärta,
Sorg och saknad tränga på,
Se vi uppåt. Hoppet viskan
Snart i skyn vi mötas få.

C. B j ö r k m a n.

Kn klase cvpei blommor.

»Min vän är för mig en klase
cyperblommor» (H. V. 1:14).

Dä jag onsd. den 4 sept. var ined vid
vår käre broder Theodor Svenssons be-
gravning och, djupt gripen, lyssnade till
alla de många ord av kärlek och sym-
pati, som uttalades vid den, öppna griften,
och såg, huru krans efter krans med de
alira härligaste blommor lades ned i gra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1935/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free