Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 19. 1 Oktober 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TRONS SEGRAR
385
förs., Närke, den 17 dec. 1860 och
var således vid sin död nära 75 år.
Som barn hade han förmånen att få
följa sina föräldrar till det kära Ri-
seberga, som då var de troendes and-
liga hem och där Guds ord förkun-
nades av många både lekmän och tro-
ende präster. På denna plats åtnjöt
han även skolundervisning av en tro-
ende lärarinna och erfor ett mäktigt
intryck av Guds kärlek, uppenbarad
i Jesus Kristus, samt ägde Guds frid
i sitt hjärta. Under sina ungdoms-
år drogs emellertid även han ut i värl-
dens tomma nöjen och försökte släcka
själens törst i dess usla brunnar,
vilket dock icke lyckades. Vid 22
års ålder blev han åter funnen av den
gode Herden och förd från mörker
till ljus samt fick erfara Jesu fräls-
ningskraft.
I Helgelseförbundets styrelse var
han med nästan från förbundets bör-
jan. Sedan årsmötet 1934, då han
avsade sig ledamotskapet på grund
av sin framskridna ålder, har han
kvarstått som hedersledamot.
Stilla och försynt gick han fram,
en fridens man, men med trohet har
han deltagit i arbetet för själars om-
vändelse till Gud.
Han efterlämnar hustru och en dot-
ter. — Frid över hans minne!
J. Sonesson.
Britta Lovisa Hansson.
Fredagen den 23 aug. fick hon hem-
bud. Efter flera månaders avsidestagande
kom befrielsen. Tant Lovisa föddes den
4 jan. 1851 och var Bultebo missionsför-
samlings nuvarande äldsta medlem.
Jämte sin framlidna syster, fru Anna-Sitina
Eriksson, var hon bland de första av mis-
sionsvännerna här på platsen. Då försam-
lingen i början av 80-talet tillkom, gåvo
dessa systrar i mycket sitt ekonomiska stöd,
och på deras mark blev missionshuset upp-
fört. Där har hon under årens lopp fun-
nit vila och vederkvickelse för sin ande
vid Guds ords förkunnelse och har va-
rit bland dem som kunna vittna, att en
dag i Herrens gårdar är bättre än eljest
tusen.
Efter en lång och verksam levnadsdag
har aftonen kommit, och hon har fått gå
in i vilan. Vi sakna henne mycket, då hen-
nes plats står tom. Frid över vår kära
systers minne!
»Så fridfullt de uti Flerren somna,
så fröjdfullt hälsa de Herrens dag.
De ur bedrövelsen äro komna
och undan prövningens många slag.
Ej mera fångna i jordebanden
de äro gångna, så talar Anden,
uir tidens möda till fridens hem,
och deras gärningar följa dem.»
A. P—n.
Från fjällen och lapparna.
–-låtom oss med varandra
upphöja Hans namn. Ps. 34:4.
Då jag ser tillbaka på - den nu avslutade
fjällfärden, är det för mig ett enda stort
tacksägelseämne; och nu får T. S. bära
det omkring till alla som bedja och off-
ra för Herrens verk, att även de må
glädjas och prisa det Namnet Jesus.
1 sällskap med Ö. M,f:s lappmissionär A.
Englund och en sv.-amerikan R. Granberg
har undertecknad fått den nåden att även
i sommar vandra omkring bland lapparna
en månads tid. De omkring 20 milen ha
nog ej tilJryggalagts utan svett och möda,
men det hör alltsammans till den stora
nåden. Broder Granberg, som spelat kla-
rinett, skall säkert få lön, när Konungen
kommer. Min fiol har också varit med, allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
