Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. 15 Oktober 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’396
TRONS SEGRAR
förbindelse med Gud. Vi måste va-
ra på vår vakt mot det som ser obe-
tydligt ut. Guds kärlek är obeskriv-
ligt känslig och öm. Låt oss icke
såra denna kärlek!
Övers. fr. engelskan av K. V. Karlson.
Religiösa förhållanden
i Etiopien (Abes-
sinien).
Den ledande stammen i Etiopien
tillhör den semitiska rasen och är så-
ledes i släkt med judarna. I dess
religiösa liv och gudstjänst finnas även
tydliga spår av den mosaiska guds-
tjänsten. Sålunda är det vanligt, att
kyrkorna ha ett det allraheligaste och
en förbundsark.
Etiopien omtalas i bibeln omkring
40 gånger. Etiopierna själva hävda,
att dess folk har haft med bibelns
historia att göra i följande fall:
1. Moses äktenskap med dottern
till Jetro, prästen i Midjan. Moses
hustru omtalas som en etiopisk kvin-
na. (Kus = Etiopien). Några an-
taga som möjligt, att Jetro införde
den hebreiska religionen i landet.
2. Traditionen omförmäler ett
äktenskap mellan konung Salomo och
drottningen av Saba. (Saba antages
vara Etiopien.) Deras son blev Me-
nelik I av Etiopien, grundaren iav
den nuvarande dynastien. Etiopierna
tro, att Salomos Höga Visa är skriven
till deras drottnings ära (!). Detta
skulle då förklara uttrycket: »Svart är
jag, men likväl är jag täck.»
3. Etiopierna antogo judendomen,
åtminstone delvis. Detta giver förkla-
ring till att en hel koloni av judar
drogo till Etiopien och slogo sig ned
vid Tanasjön. (Antagligen vid den
tidpunkt, då judarna fördes i fången-
skap.) De blevo kallade falashas.
År 1820 kom Gobat, en engelsk
protestantisk missionär, i förbindel-
se med dem. Han upptäckte, att de
voro i besittning av en kopia av
lagen och psalmerna. De hade syna-
gogor i byarna, höllo sabbaten och
fmmburo offer.
4. Det är tänkbart, att den hov-
man, som Filippus döpte, förde kris-
tendomen med sig till Etiopien. Man
vet dock intet om kristendomens
öden där f-örrän omkring 327 efter
Kristus. Då var det en skeppsbruten
ung man vid namn Frumentius, som
blev Etiopiens apostel. Han togs ef-
ter förlisningen med till hovet och
blev där lärare för två av prinsarna.
De blevo omvända. Sedan reste Fru-
mentius till Alexandria, till den store
Athanasius, och bad honom sända en
biskop till Etiopien. Detta gjorde
också den store läraren, och han sän-
de Frumentius, sedan han invigt ho-
nom till biskop. Ända in i vår tid
har sedan dess ärkebiskopen över
Etiopien blivit invigd i Alexandria.
Under 1500 år var detta den enda
förbindelse, som Etiopien hade med
den övriga delen av kristenheten.
Tidigt blev bibeln översatt från sep-
tuaginta till etiopiska. De apokryfi-
ska böckerna togos också med i etio-
piernas bibel. Detta är den tänkbara
orsaken till att den etiopiska (koptj-
ska) kyrkan har läran om skärselden
och en hel del annat mindervärdigt
stoff med.
Detta, att etiopierna fingo bibeln
på sitt eget språk, är säkert en av
de viktigaste orsakerna till deras se-
gerrrika motstånd gentemot muham-
medanismen. Medan Nordafrikas sto-
ra kyrkor >i övrigt föllo till föga och
deras präktiga kyrkobyggnader föllo
i ruiner, emedan de icke hade bibeln
på folkets språk, höllo etiopierna fast
vid sin kristna tro.
En ganska stark invandring av mu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
