Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. 15 Oktober 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’406
TRONS SEGRAR
Johan Andersson 70 år.
Åren rulla. Den ene efter den
andre krönes av de grå hårens krona.
För trons folk är Herrens löfte i
den 92 psalmen trösterikt: »Ännu
när de bliva gamla, skjuta de skott,
de frodas och grönska, för att de
skola förkunna, att Herren är rätt-
färdig ...» Den rättfärdige skall allt-
så ej behöva bli som ett avlövat,
torrt träd, utan ända in i sena ål-
derdomen likna en palm eller en ce-
der, som skjuter friska skott — grön-
skar och bär frukt. Om ock detta
fruktbärande sker mera i det för-
dolda, så är det dock en verklighet,
vilket »dagen» kommer att göra klart.
Och när det sker, att »vår utvärtes
människa förgås», så veta vi, att »vår
invärtes människa förnyas dag efter
dag».
Vår käre broder Johan Andersson
inträder den 29 okt. i 70-åringarnas
led. Men detta innebär inte, att lian
verkar gammal. Tvärtom synes han
ha mycket kvar av vigör, tankeskär-
pa och verksamhetslust. Han har
dock nu dragit sig ur det krävande
affärslivet och flyttat från Linköping
och spannmålsmagasinen till Kneipp-
baden invid Norrköping, där han till-
sammans med en av sina döttrar,
sjuksköterskan Gunhild Andersson, för
en lugnare tillvaro.
Styrelsemedlem i H. F. sedan 1911,
har han i 11 år varit styrelsens vice
ordförande, tills han vid senaste års-
mötet avsade sig denna post. Han
står dock fortfarande kvar i styrel-
sen och dess missionskommitté.
I den andliga verksamheten delta-
ger han fortfarande med att vittna
om den Herre, som frälst honom.
Give Gud honom många år ännu
att tjäna Honom! Må han ock få en
skön och glädjefylld högtidsdag, då
han fullbordar sin 70-årsperiod!
J. S-n.
En hälsning från
Böneringen i Vittsjö.
Stor glädje i vårt fagra Vittsjö är:
En bön’ring slutit upp kring Frälsar’n kär.
Dess länkar samlas uti endräkt skön
Och lyfta hjärtat upp till Gud i bön,
Att Han sin Ande över orten sänder
Och vilsna barnens steg mot hemmet vänder.
En sakta susning ren vi hava hört
Av Andens vingslag, som till hjärtat fört
Ett bud från Gud, att Han till oss vill se
Och oss sin frälsning och sin hjälp bete.
Så låt oss bida, tills Han sänder skurar,
Och icke tröttna gå kring »Jer’kos murar»!
Ja, låt oss vittna var uppå sin ort
Om det som Gud i Kristus Jesus gjort.
På fältet finnas ax, som andra glömt,
Och mången själ, som man till döden dömt.
Vår uppgift är att samla till Guds himmel
Båd’ stora, små från världens flärd och
vimmel.
Nu sommar’n flytt, men Gud densamme är,
Och dag för dag Han riklig nåd beskär.
Allt guld och silver är Hans egendom,
Ett lån utav Hans kärleks rikedom.
Att tjäna Honom är ej tvång och börda;
Och när vi så, vi vänta ock få skörda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
