Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. 1 Januari 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.13
TRONS SEGRAR
Evangeliska alliansens
inbjudan till allmän bönevecka
den 5 — 12 januari 1936.
Till alla troende medlemmar av den
församling, vara huvud är
Jesus Kristus.
Världens evangelisering.
Då ännu ett år gått till ända och ett nytt
har randats, rikta vi till eder en enträgen
inbjudan att under den första hela veckan
av 1936 komma tillsammans i samfälld bön.
Behovet av att på detta sätt få taga
vår tillflykt till Gud bör läggas på varje
kristen människas hjärta. Hotet från de
onda makterna är alltfort påträngande.
Otron är icke blott vitt utbredd, utan den
är organiserad såsom en stridande
härsmakt. Det sedliga livets grundvalar
undermineras, och såsom en följd därav
tilltager brottsligheten. Skarorna övergiva Guds
hus och vanhelga Herrens dag.
Mångenstädes växer en ny generation upp utan
kunskap om bibeln, och den ställer sig
oförstående inför den andliga världens krav.
Vi veta dock, att människohjärtat, som
är skapat för gemenskap med Gud, icke
i längden kan känna sig tillfredsställt utan
Honom, och vi äro förvissade därom, att
budskapet om dem gudomliga kärleken ännu
kommer att vinna gehör. Den kristna
församlingens högsta plikt i närvarande tid
är att allestädes så förkunna evangelium,
att människorna gripas därav och förstå,
att Gud däri har uppenbarat sig, både i
sin nitälskan mot synden och i sin
förbarmande nådesvilja gentemot syndaren.
Endast i Kristi kors finns det hopp för den
enskilde, familjen och släktet.
Men för att kunna framställa
evangelium måste vi i våra hjärtan äga den
kärlek, som’ det vittnar om. Den eld, som
brann i Frälsarens hjärta, måste tändas även
i oss. »Guds eld brinner uti mig och
tvingar mig att gå och predika», sade
mongolernas apostel, James Gilmour. I dessa
ord låg hemligheten till ett liv, som på
ett enastående sätt var präglat av
hängivenhet för Kristus och evangelium1. Om
våra hjärtan; skola bliva brinnande, måste
vi komma vår Herre och Frälsare mycket
nära och förbliva i Hans gemenskap. Han
är villig att möta oss vid nådastolen, ja,
ännu mer: Han väntar på oss med djup
åtrå.
Varför skulle Kristi församling vara svag
och vanmäktig? I Gud finnas de
tillgångar, som kunna fylla alla våra behov. Böra
vi då ej gemensamt söka Hans ansikte och
i botfärdighet, ödmjukhet och
självuppgi-velse öppna vårt hjärta för ett fullt
tillägnande av Hans helige Ande?
Vem kan ens föreställa sig, vilket
inflytande I världen som skulle kunna
utövas av en församling, vilken är
omskapad genom umgängeisen med Kristus, ledd
och besjälad av den Helige Ande, och
vilken med helig nitälskan förkunnar för
alla folk det evangelium, som Ȋr en Guds
kraft till frälsning för var och en som
tror» ?
Mästarens befallning till sina lärjungar
är förvisso alltfort denna: »Men 1 skolen
stanna kvar — — — till dess I från
höjden bliven beklädda med kraft.» Och
vidare: »I skolen — — — bliva mina
vittnen — — — intill jordens ända.»
Till ovanstående känner sig den
svenska kommittén manad att foga ett tillägg
med avseende på det läge, som genom det
italiensk-abessinska kriget uppstått, sedan
Evangeliska alliansens upprop avfattades.
Italiens överfall på det nästan värnlösa
Abessinien har djupt upprört människornas
sinnen överallt i världen. Oss i Sverige har
detta berört på ett särskilt sätt på grund
av den förbindelse, som i mer än 70 år
ägt bestånd genom’ en av Gud rikt
välsignad missionsgärning där, vartill komma
åtskilliga andra insatser.
Förvisso vilja alla Sveriges kristna enas
i varma böner för Abessiniens folk i denna
dess lidandes tid och även för att
angriparnas samveten må väckas och ett på
rättfärdighet och icke på våld grundat
förhållande mellan de båda folken måtte
komma till stånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
