Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7. 1 April 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
133
Uppbrott.
»Den rättfärdiges åminnelse
lever i välsignelse.» Ord. 10:7.
»Vi hava här ingen varaktig stad» —
■det säger oss både bibeln och
erfarenheten. Väl den som, då uppbrottet kommer,
kan med den gamle Siimeon säga: »Herre,
nu (åter Du Din tjänare fara hädan i frid,
ty mina ögon hava sett Din frälsning»!
Lördagen den 22 febr. kom
uppbrottsorder till vår gamle och trogne
missions-vän Johan Häggström i Långnäs. Med
broder H. bortgick en av våra gamla kämpar.
Han har varit med ända från början av
vår verksamhet här uppe, och få hem
torde ha tagit emot så många av H. F:s
vittnen, som vännerna Häggströms gjort
under 45 års tid.
För omkring 45 år sedan, då det ej fanns
något missionshus i L., var broder H. en
av dem som grepo sig verket an för att
få till stånd det missionshus som ännu
finns kvar på platsen. Där har broder
Häggström vittnat och bjudit människor under
årens lopp att taga emot nåd till frälsning.
Och Gud vare tack för alla, som tagit
detta steg!
Söndagen den 8 mars var en skara
vänner och anhöriga inbjudna för att följa
hans stoft till Gammelstadens kyrkogård. Ett
flertal kransar nedlades. bland andra en av
Långnäs handelsförenings ordf., Alle
Nilsson. Herr Nilsson frambar ett varmt tack
för troget arbete som 25-årig kassör i
handelsföreningen. Handelsföreståndare Bror
Gustafsson läste ett poem av »Rutan» och
nedlade en krans. Undertecknad frambar
evangelisters och missionärers tack samt
Klippans styrelses såväl som
Betaniaförsam-lingens tack. I båda var han medlem.
På kvällen var åminnelsemöte anordnat
i det för broder Häggström så kära
missionshuset, vilket var mer än överfullt. Här
avlades många vittnesbörd och gåvos
maningar att följa de gamlas råd och spår
samt att nu fylla den tomma platsen. En
stor glädje var att se och höra en ung
man under rop och tårar söka nåd hos
Jesus.
Under dagen gjordes tvenne insamlingar
som »blommor på hans grav» till Edit
Ökvists underhåll. Dessa uppgingo till
sammanlagt 100 kr.
Så är du då borta, vår vän och broder,
men hemma hos Herren för att vila ut
efter troget arbete för din Herre och
Mästare! Frid över ditt minne’
N. R.
Befordrad till härligheten.
Hemkommen från en utstation i går, blev
mig den glädjen beskärd att få ett
Sverigebrev. Det innehöll dock ej bara
glädjeämnen utan sade mig även, att min vän
och kamrat Anna Björck — f. d. Nilsson
— gått över gränsen. Man bör väl ej gråta,
när Jesus tar hem, den Han äger, till
Paradisets vila; men jag gjorde det ändå.
Jorden blir fattigare, eftersom vännerna
samlas hem. Himlen blir rikare. Vi stå
spörjande: »hur långt månne jag har till
målet? —
Vi växte upp i samma by och togo de
första stegen på tjänarevägen i samma
missionshus. Sienare följdes vi åt som
evan-gelister, först i Hälsingland, sedan
hemma i Norrbotten. Anna var en god
kamrat, en välfostrad kristen och en duglig
evangelist. Hon bröts ned under sin
tjänaregärning och måste sluta på fältet men
fick sen under några korta år tjäna vid
siin mans sida. Nu är hemmet tomt, utan
mor och »hjälp». Sådan är jorden. Jesus
gör dock inga misstag.
Snart mötas vi, vi alla som älska
Jesus, vid den »Nya sängen», där ingen nöd
varder mer. Det ljusnar, ty det bär hemåt.
Tack, Anna, för allt vi delat här nere!
Din hydda var svag; jag unnar dig vilan.
Vi återses i evig himmels harmoni. H e
inni a hos Jesus!
Ida Ahlman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
